Det är i år som den helt nya tillverkningstekniken 7 nanometer gör entré, och efter att Globalfoundries lämnat på walk-over står endast TSMC och Samsung kvar med att kunna leverera tekniken. Det är dock inte enbart kontraktstillverkarna själva som känner av de fortsatt exponentiellt högre kostnaderna.

Att utveckla nya tekniker och bygga fabriker för att tillverka dessa blir allt dyrare, där nödvändiga kapitalinvesteringar motsvarar mindre länders årsbudgetar. Samtidigt krävs allt fler steg i tillverkningsprocessen. Tillsammans resulterar detta i högre kostnader för kunder som AMD, Nvidia, Qualcomm och Apple.

Utvecklingen får även ett större pris för kunderna, som behöver investera allt mer för att ta fram nya kretsar på de senaste teknikerna. Branschtidningen Digitimes rapporterar att Qualcomm och Mediatek planerat lansera kretsar på 7 nanometer under år 2018, men att de på grund av höga kostnader skjuter på sina respektive lanseringar till år 2019.

Istället för att gå snabbt fram på 7 nanometer arbetar duon på att förbättra sina kretsar i mellansegmentet på 14 och 12 nanometer. Att till skillnad från tidigare teknikskiften inte skynda är en strategi som många andra väntas följa, samtidigt som andra är snabba att omfamna 7 nanometer.

Huawei presenterade nyligen systemkretsen (SoC) Kirin 980, som ska husera i kommande Huawei Mate 20 och Honor Magic 2. Enligt bolaget slår den Qualcomm Snapdragon 845 med råge och enligt rapporten låg utvecklingskostnaderna på "åtminstone" 300 miljoner dollar. Även Apple ska använda 7 nanometer för systemkretsen A12, som blir officiell den 12 september när nästa generations Iphone-telefoner avtäcks.

Till nästa år hoppar fler på 7 nanometer. Däribland AMD som storsatsar på tekniken under år 2019 för praktiskt taget samtliga produktkategorier. Nvidia som inom kort lanserar arkitekturen "Turing" på 12 nanometer hoppar sannolikt också på tåget under året, men sannolikt senare än AMD.

► AMD: "Vi storsatsar på 7 nanometer"

Fördelen med mer avancerade tillverkningstekniker är flera. Då de i praktiken krymper transistorerna ryms fler på samma area som tidigare och möjliggör för mer avancerade kretsar. Samtidigt tillkommer fördelar som högre potentiell prestanda (klockfrekvens) och energieffektivitet, fördelar som blir allt svårare att realisera.

Förr innebar krympningen så gott som alltid mycket lägre kostnader, men den positiva utvecklingen är numera bruten. Det är också på grund av detta, snarare än litografiska och tekniska utmaningar, som utvecklingen av ännu mer avancerade tekniker spås sakta ned framöver.