Mjukvarukonfiguration av diskar
När diskarna väl är installerade rent fysiskt i maskinen måste NAS-enheten initieras och konfigureras. Detta var det krångligaste steget i mitt tycke.
Användare kan om enheten är ansluten till internet skanna QR-koden eller manuellt mata in nyckeln som finns på sidan av enheten och konfigurera enheten över nätet. Ett annat alternativ är att göra detta över nätverket med ett verktyg som QNAP tillhandahåller. Jag valde att göra detta över nätverket genom min webbläsare och ett webbgränssnitt.
För att komma in i enheten är både användarnamn och lösenord "admin" vid uppstart. Lösenordet och kanske även användarnamnet för administratörskontot bör bytas omgående.
Väl inne i gränssnittet bombarderas användaren av ett flertal pop-up-fönster. Inte helt smidigt. Gränssnittet påminner mycket om ett skrivbord för en vanlig dator. I överkant finns notifikationer och i det nedre högra hörnet kan notifikationer även hoppa upp om de är av tillräckligt hög prioritet.
Till vänster finner användaren menyn för NAS-enheten. Hälften av grejerna i menyn finns även på skrivbordet som ikoner. I "Settings"-fönstret återkommer även flera av de genvägar och alternativ som finns under menyn på vänstersidan av gränssnittet. Mycket förvirrande i min mening.
För att kunna nyttja lagringsutrymmet på enheten måste användaren först konfigurera en lagringspool bestående av diskarna. Detta görs via "Storage & Snapshots".
Användaren kan välja flera olika konfigurationer av diskarna men omfattar i princip hur informationen skall lagras på diskarna. Flertalet RAID-varianter går att välja, strippat, speglat, med paritetsdisk eller varför inte accelerera konfigurationen med en SSD.
När diskkonfigurationen är gjord skall användaren skapa en systemvolym. Det gäller att hålla tungan rätt i mun då det lätt att missa att den första volymen som skapas, vilken just är en systemvolym. Denna systemvolym innehåller konfigurationer och vidare installationer för att öppna ytterligare funktioner i NAS-enheten.
Även här finns det möjlighet att välja flera olika typer av volymer. Den simplaste är en stor statisk volym över hela disken. Detta fungerar som om volymen är fylld av en enda partition över samtliga diskar.
Den som rekommenderas av QNAP (eller åtminstone är förvalt) är "Thick volumes" vilket innebär att användaren vid skapande väljer storlek på volymen och detta blir reserverat. Volymen går dock att utöka eller krympa senare. Detta påminner om hur Windows vill partitionera flera statiska partitioner på en disk och är något mer flexibelt än en enda stor volym.
Det sista är en "Thin volume" vilket innebär att storleken på volymerna inte är skrivet i sten utan löpande allokeras till volymerna efter behov. Detta innebär också att användaren kan överallokera om det skrivs mer data än vad som fysiskt finns plats på NAS-enheten.
Båda två av de sista systemen stödjer avbildningar och det går då att skapa löpande backups eller smidigt duplicera datan till extern datalagring så som en NAS-enhet på annan fysisk plats.
När jag har valt hur volymen skall hanteras är det bara att följa guiden och välja inställningar så som blockstorlek, volymstorlek, kryptering med mera.
Jag valde att skapa två volymer av typen "Thick volume", en med hårdvarukryptering aktiverat och en utan. Båda med en storlek på 1 TB samt med den förvalda blockstorleken 32K.
