Testpilot: AOC G2590PX

Bildskärmsinformation

Tittar vi på bildskärmsegenskaperna så är det inte så mycket som utmärker den här skärmen. Skärmstorleken på dryga 24 tum i kombination med en upplösning på 1920 × 1080 får väl anses vara den vanligaste kombinationen på marknaden idag. Inte ens det faktum att den stödjer AMD Freesync och uppdateringsfrekvens på 144 Hz hjälper till att utmärka modellen från massorna.

För att inte tala om TN-paneler som är de i särklass vanligaste bland bildskärmar idag även om VA-paneler är på starkt fram marsch. Jag antar att de flesta av er har rätt så bra koll på fördelarna och nackdelarna, men för den som vill fräscha upp sitt minne så sammanfattar Thomas det utmärkt nedan;

Vad som istället får denna modellen att sticka ut är priset. Det är få skärmar som ligger i samma prisnivå som AOC G2590PX gör med alla de egenskaper som ligger till buds. En jämförelse blir ju alltid svårt att göra när en modell är helt ny på marknaden kontra modeller som funnits en tag. Det finns ett fåtal konkurrenter i samma prisklass och enligt min snabba jämförelse på Prisjakt är dessa:

Anslutningar

Tittar vi vidare på vilka ytterligare anslutningar som erbjuds finns det möjlighet att slakta ljudbilden fullständigt genom att koppla in en ljudkälla via 3,5 mm-stereoplugg till skärmens två högtalare på 2 watt stycket. Som självutnämnd entusiast så är denna funktionen ett fullständigt enigma. Man behöver inte vara en Hifi-gourmet för att snabbt konstatera att basen är väldigt fattig medan mellanregistret erbjuder en obefintligt dynamik. Diskanten är dock väldigt framträdande om än ordentligt burkig. För den som inte uppfattat sarkasmen så kan jag meddela att högtalarna är skräp.

Den uppmärksamme har ju även noterat att det finns en ljudutgång också, vilket innebär att man kan vidarekoppla en ljudkälla via sin monitor. När jag testade detta ska jag ärligt erkänna att jag inte hörde någon större skillnad kontra min vanliga ingång på datorn, men man kan lugnt konstatera att ljudet kommer inte bli bättre av att koppla det via sin bildskärm. Med det sagt så är denna funktionen mer logisk för mig än högtalarna.

Vad som är betydligt mer användbart i min ögon är den inbyggda USB-hubben på baksidan av skärmen. Med tanke på att praktiskt taget varenda pryl idag både laddas och använder USB för dataöverföring så kan man sällan ha för många USB-uttag. Har man dessutom inte sin dator på skrivbordet så kan det vara mycket praktiskt att ha USB-uttagen på sin bildskärm, så att man slipper att simma runt bland damm och sladdar under skrivbordet.

Notera det gula USB-uttaget. Jag har försökt klargöra vad exakt funktionen är för just det uttaget. Eftersom jag inte fick med någon instruktionsbok och inte heller kunde finna mer utvecklad information på nätet så fick jag gräva och testa lite själv. Det enda jag kan komma fram till är att den stödjer någon sorts snabbladdning. Jag kan inte testa detta då jag inte äger en telefon med denna funktionen, men i övrigt beter sig det uttaget som de andra tre med blå färgkodning.

Mest för att jag kan och inte så mycket för att det är så himla intressant så testade jag energiåtgången av testexemplaret och kom fram till att i jämförelse med min rätt antika 24-tummare drar denna knappt hälften så mycket. Det är ju inte så att det direkt betalar av sig att köpa skärmen enbart för den sakens skull, men det är alltid trevligt att se att LED gör en rätt stor skillnad kontra CCFL-tekniken.