Att välja storlek
Formfaktorn är kanske den mest omdebatterade punkten när det kommer till val av moderkort och chassi, och ett potentiellt känsligt ämne att ta sig an. Råden på den här sidan är till stor del baserade på undertecknads subjektiva bedömningar och erfarenheter. De berör i huvudsak vanliga datorer avsedda för spel, inte servrar eller liknande.
ATX och Micro ATX
Den genomsnittliga persondatorn har sedan förra årtusendet haft ett klassiskt ATX-moderkort som bas och inhysts i ett "normalstort" så kallat miditower-chassi. Detta menar jag är ett resultat av traditionens tröghet, snarare än att gemene man egentligen behöver en så stor dator.
Den slutsatsen dras enklast från det faktum att många av de expansionskort som förr var nödvändiga, som ljudkort, nätverkskort och modem, numera har integrerats i moderkortet eller helt försvunnit. I de flesta fall återstår bara ett ensamt grafikkort, som bara upptar två av ATX-formfaktorns många expansionsplatser. Dessutom har skrymmande mekaniska hårddiskar fått se sig delvis utkonkurrerade av SSD-enheter, som kan tryckas in nästan var som helst.
Således är det idag få som behöver det stora antal expansionsplatser och generella utrymme som ATX/miditower erbjuder, vilket i praktiken minimerar skillnaderna mot lillebror Micro ATX (mATX), som jag menar borde vara den nya "mellanmjölken".
Nu har verkligheten inte riktigt kommit ikapp. Som en följd av ATX traditionella dominans åtnjuter formfaktorn än idag ett betydligt generösare utbud och större volymer än sina småsyskon. Det brukar därför gå att komma undan billigare med ATX än med mATX, utan att behöva kapa några hörn. Vidare är det inte alltid helt lätt att hitta ett lämpligt mATX-chassi som är betydligt mindre än en motsvarande ATX-modell i samma prisklass.
Något som dock måste göras klart och tydligt redan från början är att större moderkort i sig inte medför några som helst prestandafördelar. Givet likvärdig kylning presterar datorn precis lika bra oavsett moderkortets formfaktor. Bristen på utrymme för stora kylflänsar kan däremot förstås försämra prestandan i ett kompakt chassi, men det är en annan femma.
Ett argument som ibland presenteras till fördel för ATX är möjligheten att i framtiden lägga till ett extra grafikkort enligt AMD Crossfire/Nvidia SLI. Detta är förvisso möjligt på mATX, men då måste hänsyn tas till antalet kortplatser i chassit, placeringen av PCI Express-platserna på moderkortet, utrymmet mellan korten och så vidare. Inget av de problemen finns på ATX.
Det primära motargumentet är dock att dubbla grafikkort tenderar att överskattas. Det är kort sagt ingenting som de flesta vanliga användare borde bry sig om; oftast är ett helt nytt kort en bättre uppgraderingsväg. Denna ståndpunkt har fått ytterligare vind i seglen på sistone, i och med att Nvidia slutat stödja SLI med fler än två kort och populära Geforce GTX 1060 helt berövats SLI-stöd.
Fyra RAM-platser – standard på ATX och mATX.
Vissa ATX-moderkort har så många som åtta platser. Undertecknad fyllde dem av rent estetiska skäl.
Maximalt antal minnesplatser är också något som skiljer formfaktorerna åt. ATX-moderkort har nästan alltid fyra platser; mATX oftast lika många, men ibland bara två. Det finns även ATX-modeller med så många som åtta platser, men i dagsläget bara på de nischade HEDT-plattformarna, exempelvis Intel Skylake-X och AMD Ryzen Threadripper.
Två minnesplatser är en reell begränsning, eftersom det eliminerar möjligheten att köpa två minnesstickor från början och sedan lägga till ytterligare två när minnet börjar tryta. Fyra platser räcker däremot gott och väl för de allra flesta.
Mini ITX
Sist och minst har vi Mini ITX. Denna är med all rätt fortfarande en nischad formfaktor, för den innebär flera ansenliga begränsningar: Det finns bara en enda expansionsplats, bara två minnesplatser och ofta relativt få av de olika interna anslutningarna. Dessutom hamnar grafikkortet så nära processorn att kylare till den sistnämnda måste väljas med stor omsorg, vilket också kan vara negativt för kylning och ljudnivå.
Om allt sedan ska in i ett litet chassi kan det krävas erfarenhet och noggrann planering för att lyckas. Resultatet utgör emellertid en saftig belöning, till exempel en otroligt smidig dator som med lätthet bäres i ena handen till LAN och liknande evenemang, där den knappt stjäl en enda kvadratcentimeter av bordsytan. "Är det en dator? Den lelle?!" som min kära mor uttryckte det.
En LAN-dator som enkelt tas med överallt och får plats bakom skärmen.
Det blir väldigt trångt i ett så här litet chassi. Tålamod rekommenderas.
Fractal Design Define C och Lian Li PC-TU100.
Mini ITX är alltså inget för den som bara rätt och slätt vill bygga en dator, men det är en synnerligen frisk fläkt i en kvav värld dominerad av jämförelsevis gigantiska kolosser. Jag kan varmt rekommendera det till den som vill uppleva ett nytt perspektiv på datorer, och som är beredd att lägga några hundralappar extra.
Vattenkylning
Mot mindre datorer kan alltid vattenkylning läggas fram som en invändning. Det är definitivt sant att det är betydligt enklare att få in radiatorer, pump, reservoar och så vidare i ett rymligt miditower än i en liten kompakt låda. Men den som ens funderar på vattenkylning behöver inte läsa någon guide för att välja moderkort, och behöver man det är vattenkylning helt enkelt inte rätt sak att lägga pengarna på.
Vattenkylning – förvisso snyggt, men inget jag kan rekommendera till någon som ber om råd.
Vilken storlek är bäst?
Den frågan går inte att ge ett allmängiltigt svar på. De olika formfaktorerna har olika styrkor och passar bra i olika situationer. Det är upp till varje person att avgöra vad som är viktigast för vederbörande.
Dock vågar jag påstå att det mycket sällan är lämpligt med ATX i en kontors- eller mediadator. Dessa vinner långt mer på att ta minimal plats än på att erbjuda anslutningar som aldrig kommer behövas. Mini ITX och mATX bör vara de intressanta alternativen här – om datorn alls ska byggas av vanliga komponenter. Inte helt sällan kan en Intel NUC eller dylikt vara en utmärkt lösning.
För hemmaservern tror jag att Mini ITX generellt är den vassaste kandidaten i de flesta fall. Jag utgår då från att en sådan i princip bara behöver husera en samling hårddiskar och dubbla nätverksportar. Användare med större ambitioner behöver säkerligen ingen hjälp på denna punkt.
Sammanfattningsvis är min avsikt inte att ge sken av att det är något fel med att gå för ATX, men jag vill uppmana till att åtminstone överväga alternativen och göra ett medvetet val, inte bara ta ATX för att "det brukar vara det" eller dylikt.
