Under år 2015 röstade den amerikanska myndigheten Federal Communications Commission (FCC), motsvarigheten till svenska Post- och Telestyrelsen (PTS), igenom en lag om nätneutralitet. Internetleverantörerna var emot beslutet och har sedan dess bedrivit lobbyverksamhet för att slopa reglerna.

The internet wasn’t broken in 2015. We weren’t living in a digital dystopia. To the contrary, the internet is perhaps the one thing in American society we can all agree has been a stunning success, sa Ajit Pai, styrelseordförande för amerikanska FCC.

Efter månader av debatt röstade FCC under kvällen för att häva lagen. Detta möjliggjordes efter USA:s president Donald Trumps nominering av Ajit Pai till styrelseordförande för FCC, något som gav en republikansk majoritet för att slopa lagen. Tre av fem styrelsemedlemmar röstade för förslaget.

I korthet är nätneutralitet principer som tvingar internetleverantörer att behandla all data likvärdigt. Exempelvis innebär det att de inte får blockera innehåll eller strypa hastigheter för webbplatser och tjänster. En vanligt använd analogi är en motorväg, där de utan lagar om nätneutralitet kan införa hastighetsbegränsningar eller tullar för enskilda fordon men inte andra.

Ett exempel från innan år 2015 som ofta lyfts fram är när Comcast år 2014 valde att strypa hastigheten för Netflix, vilket i praktiken gjorde tjänsten obrukbar för leverantörens abonnenter. I slutändan tvingades Netflix betala Comcast för att slå på kranen eller ta bort "tullavgiften". Enligt Pai kommer detta förfarande nu åter att tillåtas, förutsatt att det offentliggörs.

Enligt Pai har reglerna från år 2015 hindrat såväl konkurrens som innovation, och menar att slopandet av reglerna kommer ge leverantörer större incitament att göra nödvändiga investeringar i infrastruktur och ge fler invånare i USA bättre internet.

På andra sidan står konsumentförespråkare och en lång rad teknikbolag, däribland Alphabet (Google), Apple och Microsoft, som menar att beslutet inte gynnar konsumenter utan enbart ger mer makt åt internetleverantörerna. Kritiker menar även att det öppnar upp för internetleverantörer och marknadskrafter att selektivt blockera politiskt material.

Trots tidigare exempel lovar internetleverantörerna att de inte kommer blockera eller strypa hastigheterna på legalt innehåll, men att de kan komma att börja ta betalt för att prioritera trafik före annan – något som i praktiken kan tolkas som lägre hastigheter för de som inte betalar. Vidare hävdar de att konsumenter inte kommer märka av några förändringar.

Beslutet kan upphävas av den amerikanska senaten med en enkel majoritet. Efter nyår har republikanerna en majoritet på 51 senatorer mot demokraternas 49, varav 2 oberoende som ofta röstar med demokraterna.

Nätneutralitet i Sverige och EU

Beslutet påverkar inte EU, som har egna lagar om nätneutralitet som täcker alla medlemsländer. Debatten är inte lika livlig här, men det finns röster som menar att beslutet på andra sidan Atlanten riskerar spilla över här och ge aktörer, som på EU-nivå lobbar för att luckra upp reglerna, luft under vingarna. Argumenten för att slopa reglerna i EU liknar de i USA.

Aktuellt i Sverige är Telias ständigt pågående Fri Surf-kampanj, som gör att dess abonnenter kan surfa gratis på de sociala medierna Facebook, Messenger, Twitter, Whatsapp, Instagram, Kik, Pinterest, Viber, Line och Welcome App, utan att det påverkar surfpotten. Det här anses bryta mot principerna om nätneutralitet och bolaget har uppmanats upphöra med kampanjen.

Ett beslut om huruvida Telias kampanj är förenlig med EU:s lagar om nätneutralitet och huruvida de kan fortsätta erbjuda Fri Surf ska beslutas av förvaltningsrätten vid ett ännu inte bestämt datum. Fram till dess får telefonleverantören fortsätta att ge användare obegränsad tillgång till sociala medier.