Budgetklassen – det svåra köpet
Till budgetskärmarna räknas alla som inte är specialiserade för spel eller yrkesbruk och samtidigt ligger lågt i pris. En typ av skärmar som det finns det väldigt, väldigt många av. Här avgränsar vi oss till full HD-upplösning, 1 920 × 1 080 pixlar, och en prislapp under 3 000 kronor. Ändå hittar vi över 600 modeller på Prisjakt.
Asus MX279H (testad här) är kanske inte vad Asus klassar som ”budget” men skärmen hamnar i den kategorin. Ett exempel på 60 Hz, IPS, 1 920 × 1 080 pixlar och ”good enough”-kvalitet.
16:9: 1 920 × 1 080-skärmar, alla varianter
► Skärmar med dessa specifikationer på Prisjakt
Trots den snäva avgränsningen listas alltså över 600 skärmar i den här kategorin. Ungefär hälften är TN-teknik, följt av cirka 200 med IPS-teknik. Resten är VA-teknik. Och du (eller vi) har alltså ingen aning om hur bra eller dåliga skärmarna är innan vi sett dem.
Vad som utmärker produkterna i denna kategori och klass är den enorma variationen i kvalitet. Oavsett teknik finns det både bättre och sämre sorters produkter. Att det finns en IPS-panel är till exempel ingen garanti för att skärmen motsvarar vad du förväntar dig av vad IPS-tekniken erbjuder på annat håll. Skärmen är kanske är ett exempel på det allra sämsta IPS-tekniken kan erbjuda.
Variationen gäller också sådant som latenstider, input lag, där det varierar kraftigt. Ingen tillverkare specificerar latenstider och det finns budgetskärmar som har latenstider långt över 25 ms.
16:10: 1 920 × 1 200 pixlar, äldre allround med IPS
► Skärmar med dessa specifikationer på Prisjakt
Det finns ett undantag som är värda att nämna. Skärmarna med 16:10-format och 1 920 × 1 200 pixlar med IPS-teknik har ofta en grund i en äldre men för sin tid högre kvalitetsnivå. Därmed inte sagt att dessa automatisk är de bästa budgetskärmarna, utan det är endast en mindre risk för en riktigt dålig skärm. Denna kategori av skärmar dag är ersatt av 2 560 × 1 440-skärmarna, som vi går igenom i nästa avsnitt.
Du vet sällan vad du köper
Kruxet är att vi aldrig kan veta innan vi sett skärmarna med egna ögon eller läst ett djupare test. Du vet inte vad du betalar för, vilket är ett stort dilemma för dig som vill spara pengar. Ett alternativ är förstås att fråga på forumet, men i denna kategori med flera hundra skärmar är det ofta svårt att pricka in vad andra har köpt. Att någon annan är nöjd är förstås inte heller en garanti att du också blir nöjd.
Vad är då de faktiska problemen med de här skärmarna? Till att börja med behöver det inte vara några som helst problem, endast att det är omöjligt att veta innan. När det väl är problem är det typiskt begränsad färgåtergivning, risk för tydligare kantblödningar, lägre kontrastförhållande och tydligare pixelstrukturer. Utöver sådant som ofta är mer väntat på budgetskärmar, likt plastigt utförande och rangligt stativ.
Det finns bättre och sämre exempel
Det finns också skärmar med mindre och äldre pixelmatriser, likt 16:10-varianten med 1 680 × 1 050 pixlar, vanligtvis på 22 tum. Det rör sig om gammal teknik och det finns sällan anledningar till att välja dessa skärmar.
AOC G2460QV6, testad här, är en lämplig budgetmodell med TN-panel och fungerande 75 Hz.
Här är det värt att påminna om att Prisjakt listar många produkter med frekvenser som 75 Hz eller 76 Hz. Detta kan stämma hos enstaka produkter, men frekvenssiffran hos Prisjakt kan också baseras på den tidigare nämnde feltolkade information på skärmar. Uppdateringsfrekvensen 60 Hz kan mycket väl vara den faktiska gränsen.
