BIOS/UEFI
Sedan tidernas begynnelse har alla moderkort varit försedda med en programvara som alltså heter Basic Input/Output System eller BIOS. Sedan några år tillbaka är denna i princip helt ersatt av sin efterträdare Unified Extensible Firmware Interface (UEFI), med stöd för modern teknologi och mer lättnavigerade gränssnitt.
Exakt hur BIOS/UEFI fungerar är kanske inte så viktigt att veta; den största praktiska nyttan ligger i att kunna använda det för att konfigurera datorns grundläggande beteende efter ens önskemål. Detta görs genom vad som i vardagligt tal ofta kallas att ”gå in i BIOS”, det vill säga att trycka Delete eller F2 vid uppstart för att komma in i inställningsmenyn för UEFI.
”EZ Mode” på Asus X99‑Pro.
Denna ser olika ut på olika moderkort och framförallt är skillnaden ofta stor mellan olika tillverkare. Men vissa likheter finns, och de inställningar som återfinns här rör till exempel överklockning, uppstart, integrerade enheter och energibesparing. Nedan följer beskrivningar av några grupper av alternativ som jag tror är av störst relevans för de flesta.
Överklockning
Många moderkort – men inte alla – har stöd för överklockning, och detta brukar vara som allra bäst på mer entusiastinriktade modeller. Det innebär möjlighet för användaren att finjustera klockfrekvenser, spänning, latenser, strömförsörjning och en mängd andra parametrar för framförallt processorn, men även minnet.
För den tålmodige och nyfikne finns på många moderkort en stor mängd överklockningsrelaterade inställningar att justera.
Uppstart
Själva uppstarten av datorn sköts av UEFI. I inställningsmenyn finns det alltid möjlighet att konfigurera boot order, det vill säga på vilka lagringsenheter UEFI ska leta efter ett operativsystem att starta och i vilken ordning. Detta kan vara praktiskt att ha lite koll på; jag har själv haft nytta av det oräkneliga gånger.
Diverse funktioner
Den som sätter sig och letar igenom menyerna i ett UEFI-gränssnitt kommer hitta ett otal mer eller mindre begripliga alternativ i stil med ”Enable X”. Exempel på funktionalitet som kan slås på eller av är processorns integrerade grafikprocessor (om sådan finns), moderkortets nätverkskrets, SATA-portarna samt Bluetooth, Wi‑Fi och liknande.
Exempel på funktioner som kan (in)aktiveras i UEFI på Asus X99‑Pro.
Allokering av delade resurser
På många moderkort är vissa resurser delade; det är exempelvis vanligt att en M.2-plats delar bandbredd med en expansionsplats. De flesta UEFI-gränssnitt låter användaren ställa in hur detta ska göras. Det förvalda automatiska läget brukar fungera bra, men ibland kan manuell handpåläggning vara önskvärt eller nödvändigt.
Sammanfattningsvis går det att gräva ned sig kolossalt djupt i alla inställningar som finns att mixtra med i UEFI-gränssnittet, och ju dyrare moderkort, desto fler brukar det finnas.
Avslutningsvis kan det vara värt att notera att UEFI av tradition eller okunskap ofta felaktigt benämns ”BIOS”, varför formuleringar som ”UEFI/BIOS” ofta används för ökad tydlighet.
