Guide till moderkort: Teknikgenomgång

Precis som så mycket annat kommer moderkort i olika formfaktorer. Den mest uppenbara skillnaden mellan olika sådana är storleken, vilken förstås har direkt inverkan på bland annat utbudet av portar och datorns storlek. De vanligaste formfaktorerna är följande:

Det finns en hel uppsjö mer eller mindre standardiserade varianter utöver denna trio, till exempel Extended ATX, men sannolikheten att de är relevanta för en läsare av denna guide är mycket liten.

ATX

Först ut är en i sammanhanget urgammal trotjänare. Advanced Technology eXtended (ATX) specificerades av Intel 1995 och har sedan dess satt total prägel på hur datorer byggs, ända fram till idag. Det är även denna formfaktor som än i dag säljer i särklass mest, varför utbudet av modeller också är störst.

Asus ROG Strix X370‑F Gaming (ATX).

Dessa modeller erbjuder som regel minst fyra minnesplatser, ett flertal expansionsplatser och överlag gott om anslutningar, vilket dock varierar en del mellan olika prisklasser. Kort sagt allt som någonsin kan tänkas behövas för den som inte redan har siktet fastlåst på en väldigt specifik modell.

Micro ATX

Micro ATX (mATX) är på många sätt väldigt lik ATX, då den endast är kapad på höjden. Även här är fyra minnesplatser standard – även om billigare modeller med endast två platser inte är ovanliga – och det råder sällan brist på SATA-portar eller liknande.

De vanligaste formfaktorerna sida vid sida.

Den mest framträdande nackdelen jämfört med storebror ATX är, av naturliga skäl, expansionsplatsernas antal och placering. Dels får det inte plats fler än fyra; dels sitter de närmare varandra och processorsockeln, vilket kan vara problematiskt i kombination med stora processorkylare eller flera instickskort.

Det bör dock hållas i åtanke att ATX är ett arv från en tid då en vanlig dator behövde ett flertal expansionskort, exempelvis grafikkort, ljudkort, nätverkskort och modem. Idag är behovet av expansionskort utöver grafikkort i allmänhet mycket litet, varför undertecknad anser mATX vara en naturlig evolution som borde ha tagit över mellanmjölksrollen från ATX för längesedan.

Asus ROG Strix Z370‑I Gaming (Mini‑ITX).

Mini-ITX

Ack Mini-ITX, du sköna! Under det senaste halvdecenniet har detta minimala format gått från en nischad raritet till ett tämligen populärt val bland en växande grupp datorbyggare. Denna trend har gått hand i hand med att chassitillverkare släppt fler små chassin som är betydligt smidigare att flytta och få plats med än ett klassiskt miditower – ett fenomen som nått nya höjder bara under det senaste året, med modeller som Dan Cases A4‑SFX och svenska Louqe Ghost S1.

Louqe Ghost S1, ett av de minsta chassin som går att köpa.

Trångt blir det förstås i en datorlåda med en volym om endast 8,2 liter. Här måste varje komponent väljas med stor omsorg.

Mini‑ITX riktar sig till de som ser värdet av en liten dator, är beredda att noggrant välja ut passande delar för att kunna bygga en sådan samt kan tänka sig att skära ner rejält på anslutningarna. Här fås endast två minnesplatser och en PCI Express-plats, vilket innebär att expansionsmöjligheterna är i princip obefintliga. Dessutom är det förstås svårare att få in tillräckligt stora kylflänsar i ett mindre chassi.

ATX är fortfarande dominerande både med avseende på marknadsandel och synlighet i marknadsföring. På senare år har dock de mindre varianterna vuxit sig starkare, och även om det går trögt är trenden tydlig: Vanliga datorer kan vara betydligt mindre än traditionen föreskriver.