Sensorer

Sensorer har alltid varit en het potatis gällande möss. Och det av god anledning.
Nästan alla tillverkare vill framhäva att deras nya sensor är den bästa och gör allt för att framhäva det, oftast genom att ha skyhög upplösning (DPI) på sensorn.
Detta säger egentligen inte mycket, utan i praktiken betyder det bara att känsligheten på musen kan ökas till orimliga nivåer.

Musguide-27.jpg

Strix Evolve

Laser och optiska sensorer

En mussensor är i själva verket en kamera som tar bilder på underlaget väldigt snabbt för att sedan processa denna data och skicka vidare den till datorn som rörelser. Skillnaden mellan optisk och laser är alltså inte sensorn i sig, utan hur ytan sensorn läser lyses upp.

Förr var det lätt att se om en sensor var optisk eller laser genom att det lös rött under den optiska musen. Idag använder optiska möss oftast infrarött ljus som lyser upp ytan sensorn ska läsa istället, vilket även en lasermus gör fast då med infraröd laser.

En lasermus har således starkare upplysning åt sensorn, som därmed får bättre kvalité på "bilderna" den tar. Detta låter ju bra på pappret, men i verkligheten kan en sensor med laser bli "för exakt".

Ett bra exempel på detta är att lasermöss ofta har problem med musmattor av tyg då de läser fibrerna i musmattan som ojämnheter. Detta skapar främst jitter, men musen kan även få oberäknelig acceleration som resultat.

Med det sagt har lasermöss sina fördelar. Då de är såpass exakta kan de läsa ojämnheter i glasskivor, blanka bord med mera, vilket optiska möss inte kan göra lika bra. Så är man på resande fot och inte alltid har en musmatta tillgänglig är en lasermus att föredra.

Det finns även gaminginriktade lasersensorer som ska vara fria från dessa problem idag. Vill man vara på säkra sidan bör man dock läsa på om just den mus som är av intresse före eventuellt köp.

Optiska möss läser inte lika exakt som lasermöss och kan därmed inte särskilja fibrer på en tygmusmatta. Detta låter ju som en nackdel, men i praktiken blir det en jämnare läsning av ytan och du slipper problem som jitter och acceleration i samma utsträckning. Optiska möss är oftast det man ska välja om man vill ha en sensor som alltid fungerar när man spelar.

Sensorspecifika punkter värda att se över när man köper mus:

Punkter per tum (eng. Dots Per Inch, DPI)

DPI är något som brukar framhävas rätt mycket när man kollar på kartongen på olika möss. Många tror också säkert att ju högre DPI en sensor har desto bättre. Men så är inte fallet, utan DPI är i praktiken endast en indikator på hur hög muskänslighet(mouse sensitivity) man kan ha.

Ju högre DPI, ju längre rör sig muspekaren på en tum. Detta innebär att om man har en DPI på 400 så kommer muspekaren röra sig 400 pixlar på en tum. För 800 DPI rör den sig 800 pixlar och så vidare. Högre DPI betyder alltså INTE att sensorn är bättre på att läsa underlaget.

Värt att notera är att de flesta professionella spelarna (FPS) brukar köra med DPI-inställningar mellan 400-800.

Uppdateringhastighet (eng. Polling rate)

Uppdateringshastigheten i musen är hur många gånger per sekund sensorn skickar data till datorn. Med andra ord, ju högre uppdateringshastighet, ju snabbare respons får man.

Standarden för USB är egentligen 125 Hz, men de flesta gamingmöss är "överclockade" till mellan 500 och 1000 Hz. Oftast märker man ingen större skillnad mellan de sistnämnda då det i praktiken är 2 respektive 1 ms i responstid.

Acceleration

Acceleration i en sensor är ingenting man eftersträvar då muspekaren rör sig olika långt beroende på hur snabbt man rör musen. För att lättare illustrera hur musacceleration påverkar spelandet tar jag upp nedan exempel.

  • Ingen acceleration: Användaren rör musen 10 centimeter snabbt och snurrar 180 grader i spelet. Användaren rör musen 10 centimeter sakta och han rör sig 180 grader i spelet.

  • Positiv acceleration: Användaren rör musen 10 centimeter snabbt och snurrar 250 grader i spelet. Samma användare rör musen 10 centimeter sakta och rör sig 180 grader i spelet.

  • Negativ acceleration: Användaren rör musen 10 centimeter snabbt och snurrar 120 grader. När användaren istället rör musen sakta 10 centimeter rör sig bilden 180 grader.

Musacceleration har såklart sina fördelar om man snabbt vill vända sig i spelet och sedan precisionssikta genom att röra musen sakta, men detta är något man bättre når genom att ha en mus utan acceleration och istället använda sig av spelets mjukvara för att uppnå önskat resultat.

Maximal avläsningshastighet (eng. Maximum tracking speed)

För att ta reda på hur snabbt man kan röra musen före sensorn börjar läsa fel måste man i praktiken läsa tester där andra har använt mjukvara för att mäta det.

Ju högre hastighet före sensorn läser fel ju bättre. Hastigheten före musen börjar läsa fel brukar öka i samband med hur hög polling rate man har. Även i detta fall är det ju högre desto bättre som gäller.

Inmatningsfördröjning (eng. Input lag)

Om musen lider av input lag betyder det att muspekaren rör sig med en fördröjning efter att du rört musen fysiskt. Samma sak gäller såklart vid knapptryck. Detta är verkligen ingenting man vill ha i en bra mus. Oftast ser man detta i trådlösa möss.

Lift-off-avstånd (eng. Lift off distance)

Detta är hur högt/lågt sensorn läser, alltså hur högt man måste lyfta musen för att sensorn ska sluta läsa. I FPS-spel är det oftast så låg höjd som möjligt man eftersträvar. I nyare spelmöss kan man oftast ställa in detta via mjukvara.

Rörelseutjämning (eng. Angle snapping)

Det finns sensorer som läserav hur du rör musen och sedan jämnar ut kurvan som blir för att det ska bli jämnare rörelser. Vissa gillar detta, andra inte. De flesta FPS-spelare vill ha möss utan denna funktionalitet.

Detta då musen inte rör sig exakt som man själv rör den utan plattar till kurvan så den blir rakare. I bilden nedan har jag dragit musen från vänster till höger så rakt jag kan – grön linje med en mus utan och röd linje med angle snapping.

Angle-snapping.png

Röd linje påvisar angle snapping

Jitter

Jitter är när muspekaren "hackar" lite fram och tillbaka medan du rör den åt valfritt håll. Detta uppstår oftast när man har en DPI-inställning på musen som egentligen inte stöds av sensorn och därmed justeras med hjälp av mjukvaran.

Möss med lasersensor brukar vara överrepresenterade i denna kategori. Då jag inte äger någon mus med jitter-problem har jag försökt emulera det bara för att demonstrera hur det ser ut.

emulerad-jitter.png

Röd linje påvisar "jitter"

Pixel walk

Om en sensor inte kan läsa riktigt låga hastigheter blir resultatet att muspekaren inte rör sig, eller rör sig konstigt. Detta brukar ofta misstolkas som input lag då muspekaren börjar röra sig korrekt när man kommit upp i en hastighet som sensorn klarar av. I bilden nedan ser man ett exempel på pixel walk. Testet är gjort genom att flytta på två olika möss väldigt sakta.

pixelwalk.png

Blå linje visar pixelwalk.