Multipla accesspunkter
Har man redan en hemmarouter som fungerar tillfredsställande går det att utöka räckvidden på det trådlösa nätverket genom att addera en eller flera Wifi-accesspunkter.
Varje ny accesspunkt kopplas sedan till routern som är ansluten mot internet. Det enklaste och mest tillförlitliga sättet är att knyta ihop nätet är med Ethernet.
IP-router och accesspunkt är egentligen separata koncept, se längre ned för en kort diskussion kring detta.
Elnätskommunikation
Andra möjligheter är kommunikation över elnätet och här finns produkter där accesspunkten är integrerad direkt i enheten som ansluts till vägguttaget.
Med denna topologi kan man se de två enheterna som kommunicerar via en lite speciell Ethernet-kabel. På IP-nivå är dessa enheter "osynliga" vilket är precis vad man vill.
Min erfarenhet av elnätskommunikation är väldigt hit-or-miss. Om det går att få kontakt mellan powerline-enheterna fungerar det lysande, men mellan vissa vägguttag fungerar det inte alls. Tipset är därför att alltid säkerställa öppet köp och testa i just din miljö när det handlar om denna produktkategori.
Powerline-plugg med inbyggd accesspunkt, i detta fall modell "PL-AC56".
Powerline-plugg "PL-E56P" som sitter nära hemmaroutern och förmedlar trafik till PL-AC56 över elnätet.
När det fungerar är det en enkel, snabb, relativt billig och numera tillförlitligt metod att få ett nätverk med en kapacitet på några hundratals Mbit/s, det vill säga motsvarande ett snabbt trådlöst nätverk.
There can only be one
Hemmaroutern har två viktiga uppgifter. Det är att definiera en serie IP-adresser som är tillåtna samt distribuera IP-adresser från denna serie till alla enheter i ditt nätverk. De flesta hemmaroutrar är som förval konfigurerade att utföra dessa uppgifter, något som blir ett problem om det finns mer än en hemmarouter i nätet.
Wifi-routern som är kopplad mot internet ska vara konfigurerad som router...
...övriga Wifi-infrastrukturenheter måste vara konfigurerade som rena accesspunkter. Notera att RT88U automatiskt slår av routerrelaterade finesser som brandvägg, DHCP-server och NAT i AP-läge.
På nätverksnivå vill vi nu se till att routern kopplat mot internet agerar just router och så kallad DHCP (protokoll som tilldelar IP-adresser), samt NAT-gateway (metod som skapar ett privat IP-nät samt möjliggör att flera enheter delar på en publik IP-adress från din Internetleverantör).
Samma grundbild som den med flera accesspunkter. Trots ett LAN och två trådlösa nätverk delar alla enheter samma logiska IP-nät som i detta fall är 192.168.1.0/24. I de flesta hemmanät agerar routern även DHCP-server och det viktiga är att det finns en enda DHCP-server så att klienterna inte hamnar på olika nät.
Övriga accesspunkter ska inte bry sig om IP-lagret, de ska bara se till att paket kan ta sig mellan olika länklager så de kan nå hemmaroutern oavsett vilken accesspunkt de är associerade med. Detta brukar kallas ”accesspunktläge” (AP-mode) eller ”bryggat läge” (bridge mode). I det läget fungerar accesspunkten väldigt mycket som en Ethernet-switch.
Typisk switch för hemmabruk med en kapacitet om 1 Gbit/s per port.
Fördelar
Bygger på standardmetoder, de nya accesspunkterna kan komma från olika tillverkare och kan även stödja olika Wifi-generationer. Det finns också "rena" accesspunkter som ofta är nättare i måtten jämfört med hemmaroutrar
Bästa kapacitet och tillförlitlighet om Ethernet används för att ansluta accesspunkterna
Powerline är relativt billigt och har bra tillförlitlighet, när det faktiskt fungerar
Möjlighet till riktigt hög kapacitet över Wifi, upp till 4x4 MIMO
Nackdelar
Varje accesspunkt måste manuellt konfigureras och administreras, exempelvis måste man manuellt se till att SSID och lösenord matchar för att roaming överhuvudtaget ska ske
Det finns inga möjligheter att styra roamingprocessen mellan accesspunkter
Inte alltid praktiskt möjligt att dra Ethernet-kabel till alla accesspunkter
