Teknikutvecklingen ger mer ljus

En orsak till denna ökade ljusstyrka är att branschen sedan många år bytt ut bildrörsskärmarna mot LCD-teknik med lysrörsbaserad (CCFL) bakgrundsbelysning. CCFL är ljusstarkare än bildrör vilket alltså är en fördel i stora, öppna och ljusa kontorslokaler. Under de senaste tio åren har också lysrören gradvis ersatts av LED, lysdioder. Då främst vita lysdioder i form av en blå LED med gult fosfor. Dessa är ännu mer energieffektiva vilket också leder till högre ljusstyrka.

Skärmtyp

Maximal statisk ljusstyrka

CRT/bildrör

≈ 80 – 100 nits

LCD med CCFL

≈ 200 – 250 nits

LCD med LED

≈ 250 – 400 nits

Laptop med budgetskärm

≈ 300 nits

Laptop med kvalitetsskärm

≈ 500 nits

Smartphone

≈ 500 – 600 nits

Plasma-TV (toppklass)

≈ 150 – 200 nits*

Plasma-TV (budget)

≈ 100 – 150 nits*

LCD-TV (toppklass)

≈ 400 – 800 nits

LCD-TV (budget)

≈ 200 – 300 nits

OLED-TV

≈ 300 nits*

Signage display (för utomhusbruk)

≈ 700+ nits

(*) Plasma och OLED är exempel på teknik som använder sig av en ABL, Automatic Brightness Limiter, som fungerar likt en ventil. Ljuset alstras direkt av panelen och varje pixel. Panelen orkar inte energimässigt med att lysa maximal med styrka i alla pixlar samtidigt eftersom det drar för mycket ström och leder till problem med värmeutveckling. Ju mer ljus i bilden, ju högre APL, Average Picture Level, desto lägre ljusstyrka i hela bilden. LCD-skärmar som har en konstant belysning har inte det inbyggda problemet.

Vi har alltså gått från att ligga runt 100 nits på bildrörstiden, till det dubbla runt 200 nits med de tidiga LCD-skärmarna. Nu landar vi på ytterligare en fördubbling uppemot 400 nits med införandet av lysdioder. På TV-sidan ser vi apparater med moderna typer av lysdioder, bland annat lysdioder ”dopade” med kvantprickar, där ljusstyrkan kan arbeta konstant i nivåer om 700 nits eller mer.

Din gamla skärm var förmodligen svagare

Jämför detta med din gamla datorskärm som antagligen inte alls är lika ljusstark och dessutom med åren har mattats och tappat mycket av sin ljusstyrka. Där du någon gång hittat en behaglig nivå som passar rummet. Så bränner den nya skärmen på med kanske två, tre eller fyra gånger gånger mer ljusenergi och bländande obehaglig att titta på. Eftersom LCD-skärmar har statiskt kontrastförhållande blir också svärtan ljusare och det syns när du tittar på film eller spelar spel i mörka miljöer.

teknikstund_ljusstyrka_gammal.png

Från den tiden man var glad över 200 nits. Vilket ändå kan vara för hög ljusstyrka.

Resultatet blir en skärm som riskerar upplevas som obehaglig att titta på samtidigt som den också är grå och ojämn i det svarta. Fenomen som ljusare hörn och kanter och andra ojämnheter blir också tydligare eftersom det nu är mycket mer ljus i det svarta som avslöjar dess fenomen.

Sådana förändringar kan bli ännu tydligare ifall du byter teknik, till exempel från en VA-panel med högt kontrastförhållande. En ny TN- eller IPS-baserad skärm kan ha nya eftertraktade egenskaper, likt 144 Hz och bättre färgåtergivning. Men du upplever också den ljusare svärtan som en tydlig försämring. Kanske helt i onödan eftersom du kör för mycket ljusstyrka på den nya skärmen.

Från VA till TN eller IPS ger ljusare svärta

Har du tidigare haft en VA-panel med 2 000:1 i kontrastförhållande och kört den skärmen på 100 nits har den haft 100/2000 = 0,05 nits av ljus i det svarta. Ifall den nya, och i andra hänseenden kanske bättre, skärmen har 1 000:1 i kontrastförhållande och kör 300 nits direkt ur kartong. Svart är då 300/1000 = 0,3 nits. Svart i bilden lyser alltså sex gånger ljusstarkare jämfört med din gamla skärm. Och när du försöker påverka detta med tipset om att sänka ljusstyrkan är det omedelbara intrycket att skärmen genast blir klenare.

Här ska du alltså fortsätta dra i reglaget och låta ögon och hjärna vänja sig. Kliva förbi det första intrycket att skärmen blir för mörk.