Guide till nätverk: Optimera ditt nätverk

Med föregående kapitel under bältet kanske de avancerade inställningar som normalt återfinns i hemmaroutrar är lite mer begripliga.

Guard Interval

Normalt sett är denna satt till 400 nanosekunder i dagens accesspunkter, något som ger cirka 11 procent högre länkkapacitet jämfört med 800 nanosekunder. Enda anledning att ändra detta värde är om man har en gammal klient som inte fungerar med ett kortare ”guard interval”. Detta borde i praktiken aldrig ske med något som stödjer 802.11g (Wifi 3?) eller senare.

För Wifi 6 är symbolperioden ökad till 12,8 mikrosekunder och en skyddsperiod på 400, 800 eller 1 200 nanosekunder. Denna inställning saknas i de flesta hemmaroutrar idag, vilket indikerar att antalet klienter som inte stödjer den kortaste skyddsperioden är praktiskt taget noll.

Kanalbandbredd

Här kan man tycka att ett högre värde alltid är bättre, men tyvärr är det inte riktigt så enkelt och orsaken stavas ”närliggande accesspunkter”. I Sverige används kanalerna 1 till och med 11 på 2,4 GHz-bandet.

IEEE 802.11 definierar en kanal som ett 5 MHz brett utrymme. Med 20 MHz kanalbredd påverkas alltså två kanaler på varje sida om centrumkanalen. I praktiken innebär detta att väljer jag kanal 6 påverkas kanal 4–8. Med 40 MHz kanalbandbredd finns därför bara plats för ett enda nät för att slippa interferens. Av den anledningen bör 40 MHz enbart väljas om inga andra accesspunkter finns i närområdet.

Välja kanal 2,4 GHz

Många hemmaroutrar scannar idag närområdet och väljer en kanal utifrån den informationen. Ofta gör dessa ett bra val och i så fall är det bäst att låta valet av kanal ske automatiskt.

För den som vill välja kanal själv finns lite saker att tänka på. För 2,4 GHz-bandet bör endast kanal 1, 6 samt 11 används vid 20 MHz bandbredd, eftersom dessa kanaler inte stör varandra.

Varför inte använda exempelvis kanal 3 om grannarna kör 1 och 6? Problemet med detta är att accesspunkterna i det läget inte ”ser” varandra men då deras frekvensband överlappar medför det försämrad signal/brusnivå, vilket kan leda till tappade paket och andra problem.

Om du och grannen i stället samsas om kanal 6 kan alla enheterna ta hänsyn till varandra och ni kommer broderligt dela på tillgänglig kapaciteten. På det stora hela ger detta ett mer tillförlitligt nät, även om kapaciteten delas.

Oberoende kanaler 2,4 GHz

Kanalerna listade nedan motsvarar mittpunkten av de frekvenser som används. En "kanal" definieras som ett 5 MHz brett frekvensutrymme.

En kanalbredd på 40 MHz blir en suboptimering för de flesta hushåll. Detta då det bara finns en oberoende kanal och det nästan alltid finns andra trådlösa klienter inom räckhåll, klienter som kommer orsaka störning på ditt lokala nätverk.

Rättelse: Inom EU är det kanal 1 till 13 som gäller, i USA gäller 1 till 11. Nu verkar tyvärr många tillverkare sätta likhetstecken mellan USA och resten av världen. Båda av mina privata accesspunkter (ingen är från Asus, där en är den Comhem ger ut och finns alltså i rätt många hem) har kanal 11 som gräns, även när de är inställda på Sverige.

Asus routrar tillåter dock upp till kanal 13! Med ett spann mellan 1 till 13 finns två oberoende kanaler när 40 MHz kanalbredd används, nämligen kanal 3 och 11.

Välja kanal 5GHz

5 GHz-bandet är lite mer välordnat, i alla fall så länge 20 MHz kanalbredd körs. Dels är de kanaler som normalt kan väljas separerade på ett sätt så det bara går att välja oberoende nät. Dels finns det så pass många kanaler att det finns plats för ett par nät med 80 MHz bandbredd. Slutligen är räckvidden för 5 GHz kortare och normalt ”ser” man inte alls lika många andra accesspunkter på detta band.

Tillgängliga kanaler är betydligt bättre uppstyrt för 5 GHz, där alla accesspunkter jag träffat på bara avisar de kanaler som ger ett icke-överlappande utrymme vid aktuell kanalbredd. Detta innebär att problemet 2,4 GHz-bandet dras med inte existerar. Det problem där en granne kan välja till exempel kanal 3, som då stör de två oberoende kanalerna 1 och 6.

Routern har valt kanal 112 själv. Denna modell stödjer upp till kanal 140 som är den högsta kanalen som är tillåten för inomhusbruk inom EU.

Oberoende kanaler 5 GHz

Alla kanaler är inte tillgängliga hos alla accesspunkter, vilket primärt gäller de enklaste modellerna med Wifi 5-stöd. Jag har själv haft en accesspunkt med endast kanal 36–52, så vid 80 MHz finns bara kanal 42 att tillgå. Ett tips är därför att lägga sig på de högre kanalerna om det är trångt i 5 GHz-etern.

80 MHz bandbredd fungerar i de flesta hemmanätverk. Tyvärr verkar många hemmaroutrar inte hårt styra val av kanal till de i listan ovan, som maximerar antalet oberoende kanaler. Både på Asus och TP-links modeller får användaren själv se till att välja kanal 36, som då centrerar sig på kanal 42 vid 80 MHz kanalbredd, 52, 100 och 112 (som alla då centrerar sig kring kanalen i tabellen ovan).

Har du oturen att bo i en myrstack av accesspunkter och upplever problem med tappade paket, något som kan manifestera sig i hög ”ping” lite då och då, kan det eventuellt avhjälpas genom att minska till 40 eller 20 MHz. Tyvärr medför det minskad kapacitet, så här står stabilitet mot kapacitet och för att detta ska bli riktigt bra bör även grannarna minska sin kanalbredd.

Det är relativt vanligt att större företagsnät använder sig av 20/40 MHz på 5 GHz-bandet just för att kunna lägga accesspunkterna på ett sätt så de inte stör varandra.

Den observante ser att även 160 MHz finns med i tabellen. Under Wifi 5-eran var det relativt få accesspunkter som hade stöd för 160 MHz kanalbredd och ännu färre klienter kom med sådant stöd. Wifi 6 ändrar detta då det är en del av kravet för "Wifi 6 certified"-programmet.

Bor man i en större villa eller rent allmänt har större avstånd till sina grannar, kan det fungera fint med 160 MHz. I miljöer där denna kanalbredden fungerar fint är det fullt möjligt att bryta 1 Gbps-barriären för faktiskt hastighet över Wifi!

Trådlöst läge

De flesta accesspunkter kan konfigureras så att den endast stödjer en enda 802.11-standard. I teorin blir maxhastigheten lite högre genom att ställa in sitt 5 GHz-nätverk på att endast stödja Wifi 5, eftersom lite kapacitet annars försvinner på logik för att stödja klienter som använder äldre standarder.

Min erfarenhet av detta är att vinsten blir ett avrundningsfel. I praktiken är det enklare ha detta inställt så att alla varianter stöds. Då slipper man riva sitt hår när en klient inte kan kopplas upp och man inte begriper varför.

WPA-kryptering

Det finns idag ingen anledning att köra något annat än WPA2-Personal i ett hemmanätverk. Undvik WEP, det är i praktiken att likställa med ett helt öppet nätverk.

Signalutbredningsstyrning

Wifi 5/6 innehåller något som kallas ”beamforming”. Tanken bakom denna finess är att den trådlösa accesspunkten ska försöka kanalisera radiovågsenergin i riktigt mot den trådlösa klienten.

I normalfallet bör detta lämnas påslaget då det kan öka räckvidden och ge något bättre kapacitet vid längre avstånd. Om avståndet mellan klienter och accesspunkt är rikligt kort finns det dock en risk att ”beamforming” ger något sämre bandbredd.

Rent tekniskt specificerades denna finess redan i 802.11n, men som så ofta med ny teknik fanns en del brister i den versionen och det fungerade ofta dåligt eller inte alls.

Idag bör ”beamforming” i normalfallet lämnas aktiverat, men om avstånden är väldigt korta eller om det finns klienter som inte stödjer Wifi 5/6, kan det vara värt att testa att slå av detta. Det är i första hand ”Universal beamforming”/”Implicit beamforming” som kan ställa till det, ”802.11ac beamforming”/”Explicit beamforming” bör alltid kunna vara påslaget.