Sammanfattning

Den här snabbguiden är just det. Snabb. Ett finger ned i syltburken. Videon tar upp de generella punkterna och texten ger mer fördjupande. Men vi behöver också sammanfatta det hela till något konkret.

hb1301_lg84_produkt_front_2.png

1: Snömoset och snacket. Begreppen och termerna som förekommer i branschen är faktiskt rent bondfångeri. Det hittas på termer som verkar tekniska eller väldigt viktiga i andra sammanhang, till exempel antalet Hertz. Men det syftar främst till en enda sak: Att skapa ett säljargument enligt principen att högre siffra verkar bättre. Specifikationerna för TV-apparater är faktiskt notoriskt intetsägande och vilseledande.

2: Kvaliteten på källan är viktgast. Hög dynamik är förvisso viktigt för bra bild, men det hjälper inte att du köper en OLED med oändligt kontrastförhållande om du tittar på analog kabel-TV. Skräp in ger skräp ut. En bättre TV är också bättre på att avslöja felen i bilden.

knowhow_bluffen.jpg

Blir sämre.

Det går att få en bild som följer standard och återger bilden som den är inspelad och producerad. Detta kräver att rätt inställningar genomförs och för exakthet bör man kalibrera. Men betala endast för tjänster där någon har använt mätutrustning på just ditt exemplar och kan redovisa för vad som har skett och vilka metoder som används. Elgigantens ”knowhow” kostar 995 kronor och gör bevisligen skärmen sämre. Den följer inte alls färgstandard efteråt.

3: ”Hertzen” på TV:n är marknadsföring. Det finns inget som säger något om kvalitet eller finesser baserat på vilken frekvens tillverkarna hittar på. En TV som kallas för ”50 Hz” klarar fortfarande (och måste klara av) 60 Hz-signaler. Inga problem där! Detta är främst termer som används av marknadsavdelningar för att skilja olika produkter åt.

4: Full HD eller 4K handlar sällan om kvalitet. År 2016 har alla toppmodeller en 4K-panel och teknikutvecklingen bygger på 4K och Ultra HD-standard. Full HD år 2016 kan vara en budgetapparat med helt okey eller rent av bra bild för pengarna, men också vara simpelt och dåligt. Samma sak med 4K-modeller i budget och mellanklass. Sällan okey. Kan vara dåligt. Det handlar alltså inte om mängden pixlar utan om bättre eller sämre produkter.

5: OLED och LCD handlar om att OLED idag ger överlägset kontrastförhållande men har ett begränsat utbud och ganska höga priser. LCD-teknik finns i formen av VA- eller IPS-panel. VA-panel för bättre kontrast men sämre vinklar. IPS ger sämre kontrast med bättre vinklar. Den här skillnaden framgår sällan i specifikationer trots att det är den enskilt viktigaste faktorn för vilken LCD du bör välja.

wall_of_wrong.jpg

6: HDR, High Dynamic Range, är den stora förändringen som sker där vi får tillgång till fler färger och en dynamik som tidigare inte varit tekniskt möjlig. År 2016 är tekniken dock fortfarande endast i startgroparna och mycket kommer att hända. Bra HDR idag kräver en bättre modell i toppklass-segmentet. Annars riskerar det bli en besvikelse.

7: Spelläget för spelare. TV-apparater har fördröjningar, input lag, som försämrar spelupplevelsen. För 2016 verkar Samsung ligga bäst till då deras modeller överlag ligger inom spannet 20 till 30 millisekunders latens. Flera tillverkare ger mellan 30 – 50 ms i latens. Detta bör man kolla upp innan om man ska spela mycket. En stor fråga rör också HDR och spelläge, särskilt då med Playstation 4 Pro. Alla apparater klarar inte HDR utan hög latens.

club3d_dp_2_hdmi_4k_produkt_1.jpg

8: Koppla PC till TV kräver modern HDMI. Kravet är 600 MHz pixelklocka för 4K-upplösning i 60 Hz med full färgupplösning. Vi har gått igenom detta problem mer i detalj i ett test av en Displayport-till-HDMI-adapter.

9: Smart TV-systemen är vad de är. Du kan inte välja vilket system just din TV ska köra. Lyckas du matcha dina krav på appar och funktioner med det Smart TV-system du får på köpet är allt frid och fröjd. Tills tiden tar ut sin rätt. Du kan alltid komplettera via externa lösningar som Chromecast, Apple TV med flera, inklusive spelkonsoler.

10: Linjär-TV? Kan vi inte bara komma överens om att sluta? Det finns ingen TV som är ”bra på vanlig TV”. Det blir inte bra bild med vanlig digital-TV och HD-sändningar kräver vanligtvis abonnemang. Sök dig till Play-tjänster för där finns framtiden.

11: Böjd TV är främst en gimmick. Min personliga erfarenhet är att böjda apparater har mer problem med skiftande färg över ytan och andra försämrande egenskaper. Det är svårt nog som det är för tillverkarna att göra felfria platta TV-apparater. Böjningen är ingen förbättring

12: Modellnumret guidar. Siktar på du modeller som heter något med 5, 6 eller 7 som första siffra (förutom tumstorleken) i namnet är det en mellanklass-TV. För vissa tillverkare (till exempel Sony) är 5 och 6 en budgetmodell. För andra är 6 och 7 mellanklassmodeller. De flesta tillverkare rankar sina 8- och 9-modeller som toppklass där man får den senaste tekniken som HDR, kvantprickar, avancerad belysning och snabba Smart TV-system. Men man riskerar också betala för mindre effektiv design.

Fortsätt gärna diskutera i forumet. Det finns många med erfarenheter av årets modeller som kan hjälpa till. Det finns många som läst genomgripande tester och kan referera. Själv har undertecknad stött och blött ett 40-tal modeller under året. Knappast heltäckande. Men ju mer specifik fråga, desto lättare att svara!