Gamingskärmen
Spelar du spel mer intensivt och betraktar spelandet som din primära uppgift med datorn? Då finns det skärmar som tar sig an den rollen extra väl. Högre panelfrekvens likt 100, 120 och 144 Hz eller mer hjälper för de mer tävlingsinriktade snabba spelen, men det är mer än enbart de högre frekvenserna som gör en skärm till en spelskärm.
Att latensen, fördröjningen i skärmen är minimerad är viktigt. Tillverkarna tar också extra åtgärder för att minska eftersläp, till exempel overdrive-funktioner men också dedicerad eftersläpsreducering. Här återfinns också nymodigheter likt adaptiv synkronisering, Nvidia G-Sync och AMD Freesync, vilka minskar problem med bruten grafik och ryckighet.
Spel handlar alltså om mer än enbart hög bildfrekvens, olika speltitlar och olika spelare (det vill säga användaren) har olika krav. Funktionerna ovan tar vi upp längre fram i artikeln.
Baserat på paneltekniken ser det ut så här för spelskärmar:
TN: Dåliga betraktningsvinklar och sämre färger. Minst eftersläp.
IPS och AHVA: Bättre vinklar och färger. Högre pris och lite mer eftersläp.
VA: Högre kontrast, sämre än IPS men bättre än TN på färg och vinklar. Tydligast eftersläp.
Största skillnaden mellan spelskärmen och en vanlig allroundskärm är det avsevärt mindre utbudet. Du betalar också ett premium för att nå de högre frekvenserna. Ofta, men inte alltid, har skärmtillverkaren också prioriterat bort färgkvalitet från spelskärmar. Dels för att den panelteknik som ofta används (TN) inte lämpar sig till färgåtergivning men också för att man mixtrar med bildegenskaperna med flit. Till exempel att ljusa upp bilden så att fiender syns tydligare och liknande.
Prioriterar ofta bort färgkvalitet
Samma mixtrande med bildåtergivningen kan däremot ge problem med annan användning. Som att exempelskärmen där fienden visas tydligare också gör filmtittandet till en gråblaskig sörja med synliga kompressionsblock. De här skärmarna kan därför kräva att du gräver ned dig i menyerna och ändrar bildinställningar för att de ska fungera vettigt i andra sammanhang.
Acer XB321HK är typexempel på att spelskärmar inte måste handla om 144 Hz. Här är det maximerad grafikkvalitet i 4K och 60 Hz som gäller. Don efter person.
Nu är det inte nödvändigtvis 120 Hz och högre som är ett krav för en gamingskärm. Det finns skärmar som är tänkta till spel men inte går högt i frekvens utan stannar på 60, 75 eller 100 Hz. Hög frekvens behöver inte komma i första hand.
Prioriteterna kan istället handla om sådant som en stor pixelmatris för exempelvis strategispel. Prioritering kan också handla om grafikkvalitet och att man nöjer sig med en frekvens på 60 Hz. En hel del spel går heller inte högre än 60 fps och kan till exempel få problem med spelmotorn ifall man pressar frekvenserna för högt.
Men det är just sådant som gör att det mest blir dumt att tala om "bästa skärmen". Devisen är att du ska välja rätt skärm. Bara för att du spelar mycket spel betyder inte att det automatiskt att spelskärmen som kör 144 Hz är den som svarar mot dina behov.
► Genomgång av den vanliga 144 Hz-basgamingskärmen
► Spelskärmar med högre frekvens
► Spelskärmar med större pixelmatris
