Alternativ skärmteknik

Några egentliga alternativ till LCD har inte dykt upp för datorbruk. Organic Light Emitting Diode (OLED) har en liten etablering som mindre datorskärm hos ett fåtal bärbara datorer samt hos yrkesskärmar för studiobruk. Hos reguljära stationära datorskärmar lyser alternativ teknik fortfarande med sin frånvaro.

Bildskarmsguide_testar_xl2730z.jpg

LCD-tekniken har sina brister och ideal situation är inte alltid optimal situation.

Förklaringarna till varför det dröjer är många och det tydligaste är att de ännu inte finns tillräcklig effektiv masstillverkning av OLED i den storleksklass vi räknar med för en datorskärm, alltså 24 till 30 tum och däromkring. Små skärmar eller stora skärmar avsedda för TV-apparater är vad som finns. Samt specialskärmarna vilka tillverkas i små serier, vilket driver upp tillverkningskostnaderna.

OLED långt ifrån en självklar ersättare

Så länge tillverkningskostnaderna är som de är kommer tekniken få det svårt att konkurrera mot den sedan länge effektiviserade produktionen av LCD-skärmar. När konsumenter är vana med att ett par tusenlappar för en vettig LCD-skärm kommer det bli svårt att konkurrera med något som är fem till tio gånger så dyrt.

Ifall OLED-tillverkning till slut tar fart finns det mycket att hämta med tekniken. Kontrast är skyhög, rent av "oändlig" eftersom svart verkligen är svart. Det vill säga 0 cd/m2) då OLED fungerar så att varje pixel är sin egen ljuskälla. En pixel kan släcka ned helt för att skapa svart vilket ska jämföras med en LCD-panel som endast blockerar ljus från bakgrundsbelysningen. Och det med ganska blygsam framgång.

Samtidigt finns det situationer som kan bli problem med OLED, likt risken för inbränning eftersom pixel är sin egen ljuskälla och därmed riskerar ojämnt slitage. Baserat på hur stora skärmar likt LG:s OLED-baserade TV-apparater fungerar finns det också frågetecken kring hur energi fördelas över ytan. Eftersom varje pixel är sin egen ljuskälla drar OLED mer ström ju mer ljus som ska alstras. På TV-apparaterna har man löst detta med en Automatic Brightness Limiter (ABL), ett ljusventilförfarande som fördelar en viss mängd ljusenergi över ytan.

Bildskarmsguide_ljusventil.png

Teknik lik OLED, samt plasma, fungerar som en ljusventil. Vid stora ytor ljus bild kan panelen inte lysa lika starkt som när en liten yta ska täckas.

Är det mycket vitt som ska visas, likt ett tomt webbläsarfönster eller Excel-ark går det åt mer energi jämfört med en mörk bild. Ljusventilen innebär att en stor yta av vitt blir förhållandevis ljussvag då endast en begränsad mängd energi kan fördelas. En liten yta vitt mot svart bakgrund kan istället lysa väldigt starkt eftersom energin då kan koncentreras till den lilla ytan. Detta flyter dynamiskt med bildens innehåll vilket kan märkas och kanske störa vid datoranvändning.

Veteranalternativet: CRT

Utöver OLED finns inte många alternativa tekniker som är redo att masstillverkas. Kvar finns förstås en stor mängd gamla bildrörsskärmar, CRT-skärmar, från 90- och tidigt 00-tal vilka fortfarande kan hålla en hyfsad nivå.

Detta bör ses mer som veteranprojekt. När gammal teknik försvinner tenderar folk att behålla de bästa produkterna, de som fortfarande fungerar. Men vi glömmer gärna den stora massan av vad som i dagens mått är rätt så usla bildskärmar. Skärmarna som åkte till soptippen för länge sedan. Survivorship bias ger gammal teknik ett nostalgiskt glimmer.

Bildskarmsguide_CRT.jpg

Redaktionens bildrörsskärm, en 19 tums Samsung Syncmaster 900NF från förr dubblerar också som redskap för grenen "obekväma lyft".

Det är lite som med veteranbilar från 80-talet. Man minns gärna de klassiska bilmodellerna likt Audi Quattro eller Saab 900 när majoriteten egentligen åkte runt i rasslande skokartonger likt Fiat Panda eller i bästa fall en Opel Ascona. Charmen kanske finns kvar, men inte mycket mer. Precis som det finns charm och nostalgi med en ljussvag 17-tums skärm som endast är optiskt skarp i 800 × 600 pixlar.

Med rätt kunskap och intresse kan man få tag på begagnade bildskärmar som en gång i tiden kostade fem- och sexsiffriga belopp och var dåtidens yrkes- och proffsskärmar. Men håll inte förhoppningarna för högt. Det finns goda anledningar till varför tjockskärmarna för några hundralappar på blocket inte lever upp till några mytomspunna nivåer.