Frekvenser – 50, 60 och 144 Hz

Den absoluta majoriteten av skärmar arbetar i 60 Hz, Hertz. Bilden uppdateras 60 gånger i sekunden. En gräns som hängt med sedan urminnes tider, närmare bestämt hur bildrör och elnäten i Nordamerika hänger ihop. 60 Hz är fortfarande de facto standard för bildskärmar. Undantagen är få och det är egentligen först på senare år med spelskärmar som det sker större kliv uppåt med 120 Hz eller mer.

asus_pg279q_turbo.jpg

På tiden med bildrörsskärmar (CRT-skärmar) blev också frekvenser över 60 Hz populära. Högre frekvens minskade flimret från bildrörsskärmen. Som nackdel gav allt högre frekvenser gradvis också sämre skärpa. Den tiden, den tekniken och de problemen är förstås förbi.

Fast själva tanken om att högre frekvens ger mindre flimmer lever fortfarande kvar, djupt rotat i folks medvetande. LCD-skärmar har dock inte den här typen av problematik. Flimmer kan förekomma av andra orsaker på LCD-skärmar likt PWM-regleringen av lysdioder, något vi tar upp senare i artikeln.

60 Hz är det basen för datorskärmen

Det viktiga att komma ihåg är att alla moderna bildskärmar avsedda att kopplas mot dator är kapabla till 60 Hz. Det är en frekvens som fyller ett "good enough"-behov för alldagligt arbete och återgivning av rörlig bild, inklusive många spel. Därför kommer så gott som alla vanliga, normala allroundskärmar därute att arbeta med 60 Hz som sin primära frekvens.

Samsung_U32E850R_reflex_1.jpg

Nu finns det trots det gott om anledningar till att kliva över 60 Hz med moderna skärmar. De flesta upplever att en högre uppdateringsfrekvens ger tydligare respons på alla sätt. Använda muspekaren, flytta fönster, rulla i webbläsaren och så vidare. Högre frekvens leder till en tydlig skillnad i hur gränssnittet upplevs.

Det handlar väldigt mycket om upplevelse. Det finns en gräns för hur mycket man kan skriva om saken och vad man faktiskt kan demonstrera med rörlig bild och kamera. Skillnaden mellan att köra 60 Hz och 120 Hz måste verkligen upplevas.

Spel, men inte alla spel, vinner på högre frekvens

En av de starkaste anledningar till att kliva över 60 Hz är spel. Långt ifrån alla typer av spel behöver, kräver eller ens kan kliva över 60 Hz. En del är till och med begränsade till just 60 Hz för att överhuvudtaget fungera. Fast det finns också en hel drös med spel som vinner på högre bildfrekvens. Spelen flyter bättre och koordination mellan hand och öga förbättras. De flesta som fått köra spelen i högre frekvenser vill sällan byta tillbaka.

asuspg279q_780ti_144.png

För att nå en högre frekvens än 60 Hz krävs att skärmen är kapabel till detta, att grafikkortet orkar samt att den anslutning du använder (DVI, HDMI eller Displayport) i både skärm och grafikkort faktiskt är kapabel till den bildsignal som krävs.

Moderna spelskärmar är idag kapabla till frekvenser som 120 Hz och 144 Hz och siffran stiger för varje ny generation. Kapaciteten varierar kraftigt mellan olika produkter. Det finns kretsbaserade gränser baserat på den totala datamängd som måste skickas till bildskärmen. Det finns också tekniska gränser i skärmarnas paneler för vad som är möjligt.

Värt att påminna om är att skärmens uppdateringsfrekvens inte är samma sak som spelets bildhastighet, det antal bildrutor per sekund, frames per second (FPS), som spelmotor, grafikkortet och datorn i övrigt är kapabel. Skärmens fasta uppdateringsfrekvens i Hertz, Hz och spelet FPS stämmer inte alltid överens vilket kräver en del beslut. En ny skärm kan inte göra ditt grafikkort kraftfullare.

Att driva runt själva skärmen i 144 Hz och liknande frekvenser är sällan problemet så länge man använder rätt anslutning och har ett grafikkort från 2010-talet någonstans. Att däremot få 144 FPS renderade i spel är en annan fråga än just själva skärmen. I ett sådant läge är kanske inte en skärmen med en hög uppdateringsfrekvens är din högsta prioritet, utan ett nytt grafikkort.

50 Hz ingen självklarhet

TV-apparater i Europa arbetar i 50 Hz och detta också baserat på elnätet. 50 Hz är därför en europeisk norm. TV-sändningar, DVD-filmer, digitalboxar och även en del retrokonsoler, med mera, arbetar med 50 Hz som bas och ger 25 eller 50 bilder i sekunden. För TV-apparater är det ett måste enligt branschstandard likt HD Ready-licensen att 50 Hz ska fungera.

Samsung_34E790C_50hz-repeter.jpg

Testmönster fångat med kamera som avslöjar att 50 Hz-signaler återges med med var femte bildruta dubblerad. Tokryckig bild blir följden.

Få datorskärmar är däremot licensierade för detta. Därför kan en datorskärm kanske inte ta sig an rollen som en TV. Du kan inte ansluta med exempelvis HDMI från din digitalbox och räkna med att skärmen vill visa 50 Hz. De flesta datorskärmar återger förvisso 50 Hz-signaler men genomför någon form av repetition. Till exempel att var femte bildruta (tio rutor) dubbleras så att totalt 50+10 = 60 bildrutor visas. Då kan panelen fortsätta arbeta i standard 60 Hz.

Nackdelen är att detta sätt ger väldigt tydlig ryckighet i rörelser. Datorskärmar som inte kan återge 50 Hz-signalen tillfredsställande är därför olämpliga för den som vill kombinera datorn med exempelvis en digitalbox eller liknande för linjär-TV.

59,94 Hz - nästan 60 Hz?

Ofta förekommer detaljerad information 59,94 Hz eller endast 59 Hz, som där är 59,94 Hz med trunkerade decimaler. Den frekvensvarianten har sitt ursprung i amerikansk färg-TV-standard. Exakt frekvens är 1000/1001× aktuell frekvens vilket ger 59,94 Hz. På samma sätt är 24 Hz i videosammanhang 23,976 Hz. Förklaringen bakom detta handlar om att undvika problem när man lade till färg i TV-signalen. Följderna dras vi fortfarande med.