SweClockers guide till bildskärmar

Vad är då bäst? Ifall man bestämt sig för en IPS-panel, vilken sorts IPS-panel ska det då vara. AH-IPS? E-IPS? S-SIPS? H-IPS? Eller ska man välja en PLS istället? Och ifall man gillar hög kontrast, är det A-MVA som ska väljas framför PVA?

Det enkla svaret är att det inte är möjligt att välja en skärm på det sättet. Du får den panel som sitter där den sitter och det är i första hand produktens sammansatta egenskaper som avgör hur bra skärmen är på de uppgifter du tänkt dig. Frågan är inte vilket patent panelen ska bygga på. Frågan är om skärmen du ska köpa matchar dina behov? Vore någon teknik "bäst" i alla lägen skulle det inte finnas så många skärmar att välja på.

Paneltekniken ger en fingervisning om vilka grundläggande egenskaper du kan förvänta dig, men talar aldrig om exakt hur bra själva produkten är. Någon måste testa skärmen och utvärdera hur den fungerar.

En skärm kan ha så många flera önskvärda egenskaper, till exempel:

• Hög ljusstyrka

• En specifik pixelmatris

• Effektivt reflexfilter

• Många bildanslutningar

• Korrekta färger

• Uniform yta

• Flimmerfri belysning

• Extra bred

• Robust stativ

Här handlar det inte så mycket om panelen och vilket patent som bestämmer hur kristallerna är orienterade eller liknade. Det handlar om att välja en produkt som har de egenskaper du frågar efter. IPS-tekniken har till exempel bäst förutsättningar för bra färgåtergivning tack vare betraktningsvinklarna. Men det är inte självklart att en IPS-baserad skärm automatiskt är konstruerad för att ge hög kvalitet på färgåtergivningen.

Valet av skärm handlar om mycket mer än själva paneltekniken.

Många gånger vet du heller inte ens exakt vilken sorts panel som sitter inuti skärmen såvida man inte skruvar upp skärmen och letar efter någon produktbeteckning. För undertecknad som testar skärmar är det närmast egalt exakt vilken panel som sitter där. Resultatet är det som räknas. Ljuset som lämnar skärmen är det viktiga. Inte vilka patent som utnyttjas eller att någon tillverkare anser att deras process leder till 15 procents lägre produktionskostnader och liknande.

Subpixlar och döda pixlar

En pixel består av vanligtvis tre subpixlar för Röd, Grön och Blå (RGB). När de lyser tillsammans når man en nyans av vitt, eller grått beroende på den relativa nivån av ljusstyrka. Undantag från de tre subpixlarna finns, men det är sällan man stöter på dem i datorskärmar.

Utformningen, strukturen och ordningen på subpixlar varierar en del från patent till patent. Det viktiga här är att för varje pixel har du tre subpixlar. Med 1 920 × 1 080 pixlar finns alltså 2 073 600 pixlar och 6 220 800 subpixlar. Paneler i 4K UHD-upplösning har fyra gånger så många pixlar.

Det är svårt att tillverka helt felfria paneler. Redan vid 99,999 procents felfrihet är det över 50 felaktiga subpixlar på en vanlig 1 920 × 1 080-skärm. Dessa kan lysa med fast sken eller inte alls. Olika tillverkare har olika garantier för detta. Problemet är inte stort, men det räcker kanske med en enda för att just du ska störas. Hör du till den senare kategorin, kontrollera först tillverkarens policy kring döda pixlar. De står ofta i handboken eller via tillverkarens supportsidor.

Söker du en skärm som är "skarp"? Alla skärmar med pixelmatriser är så skarpa det kan bli. Upplever man bilden som suddig eller mjuk gör man något fel. Till exempel kör fel signal till skärmen. Eller har någon funktion i skärmen som gör bilden suddig. Så länge du kör pixelmappat, till exempel 1 920 × 1 080 pixlar i signalen till en skärm som har just 1 920 × 1 080 pixlar, ska det vara skarpt.

IGZO och TFT

Observera att Indium Gallium Zinc Oxide (IGZO) ofta klassas som en egen typ av paneler. Det är inte riktigt rätt, då IGZO som namnet antyder syftar på kompositionen av materialet i transistorlagret. IGZO ska snarare ses som en tillverkningsmetod för en kritisk del av en LCD-skärm. Men IGZO behöver inte på något sätt handla om enbart LCD-paneler utan tekniken kan användas för en rad olika områden vilka kräver ett transistorlager.

Paneler med IGZO-tillverkning verkar främst på den mobila marknaden för konstruktion av datorplattor och telefoner då det leder till högre ljusgenomsläpp. Andra typer av tillverkningsprocesser för TFT-lagret är amorphous silicon (aSi) samt Low-Temperature Polycrystalline Silicon (LTPS).

Från Wikipedia som visar strukturen i en typisk LCD-panel. Beskrivningen "TFT-lagret" kan syfta på hela den elektroniska regleringen (5-11) och skiljer sig mellan olika tillverkningsprocesser, till exempel IGZO. Detalj 9 är den specifika transistorn.

Även begreppet Thin Film Transistor (TFT) förekommer ofta och handlar om transistorlagret som reglerar varje flytande kristall. Historiskt sett (runt 2000-talet) fanns det en gång LCD-skärmar för datorbruk med annan typ och passiv matrisuppbyggnad av transistorlagret. Då var TFT med aktiv matris en teknisk nyhet som gav ett kliv uppåt i bildkvalitet. Dessa marknadsfördes som "TFT-skärmar" för att särskiljas från sina långsammare föregångare.

Idag är det TFT-teknik som används på så gott som alla datorskärmar. När någon refererar till en "TFT-skärm" är de antagligen lite ur synk med dagens begrepp kring datorskärmar. Eller så talar de om LCD-teknik i andra sammanhang, kanske LCD-displayen till en mikrovågsugn. Eller i ren nostalgi om den svartvita skärmen på den gamla bärbara 286-datorn med dubbla diskettstationer. För det var på den tiden TFT var en snackis som gav nyare och bättre skärmar.