SweClockers guide till bildskärmar

Mängden pixlar och storleken på skärmen har betydelse för hur den upplevs. Detta är något som är svårt, för att inte säga närmast omöjligt att greppa innan man ser skärmarna framför sig, läser text, tittar på bilden, rullar i webbläsaren och spelar spel. Du kan utgå från din nuvarande skärm och där dra en del slutsatser om hur en skärm kan komma att upplevas. Full insikt om skillnaderna kräver dock att man har haft möjlighet till en del jämförelser. Därför är det också omöjligt att svara på hur just du kommer uppleva en viss skärm.

Den typiska dator idag har en storlek från 21 till 27 tum i 16:9-format. Undantagen är ganska få. Mindre skärmar än 21 tum är ovanliga och handlar främst om skärmar avsedda för exempel terminaler av något slag. Kassan i butik, receptionen och så vidare. Större skärmar än 27 tum är också de ovanliga och där hittar man också skärmar som är extra breda eller på andra sätt mer specialiserade.

De extra breda 21:9-skärmarna växer 33 procent på bredden jämfört med en 16:9-skärm med samma höjd på pixelmatrisen. En 34-tums 21:9-skärm är alltså på höjden likadan som en 27-tums 16:9-skärm när det är samma mängd pixlar på höjden. En extra bred 29-tums 21:9-skärm är som en 23-tums 16:9-skärm och så vidare.

21:9-breda skärmarna får tack vare sitt format en hög tumstorlek. Har är det lätt att lura sig och tänka att det låter väldigt stort med 29 tum ifall man är van med en 24-tummare. Ja, det är en större skärm till ytan. Fast det är alltså på bredden skärmen växer. Är också skärmens stativ lägre och ram tillräckligt smal kan en 29-tummaren vara lägre än en 24-tummare. Eftersom 16:9-skärmarna blockerar mer av ditt synfält på höjden kan de också upplevas som större, trots mindre bildyta.

Pixelstorleken och upplösningen

Det finns två olika sätt att beskriva tätheten på pixlarna. Ena termen har rötterna i grafiska arbetsflöden där man talar om pixlar eller punkter (dots) per tum (PPI eller DPI), vilket är upplösningen. Antalet pixlar som får plats på en viss längdenhet, en tum i detta fall.

43 tum 4K-skärm jämfört med 27 tum och 2 560 × 1 440 pixlar. Väldig olika skärmar men ungefär samma pixeltäthet, 102 respektive 109 PPI. Pixlarna är alltså ungefär lika stora.

Den andra metoden kallas för pixel pitch, pixel size eller dot pitch och ett gäng andra snarlika begrepp, oftast per centimeter. Vad det egentligen handlar om är hur stor varje pixel är på skärmen och denna storlek kan sättas i relation till hur du upplever skärmen. En stor skärm med liten pixelmatris, till exempel en 75-tums Full HD-TV får ett högt värde på detta mått. Varje pixel tar upp mer yta.

Därmed blir det lättare för ögat att urskilja varje enskild pixel från sina grannar. Men också större möjlighet att man allt för tydligt kan urskilja varje pixel individuellt och tydligt. Risken är därmed att skärmen anses vara just "pixlig". Kan även hända att betraktaren upplever ett rutnät eller struktur över bilden som skiljer varje pixel åt, så kallad screen-door effect.

Här finns en sida där du snabbt kan räkna ut storleken och tätheten på pixlarna

Skillnad på pixlar och pixlar

Problemet med de här två måttmetoderna är att de endast beskriver matematiska förhållanden mellan mängden pixlar och yta. Måtten säger ingenting om hur varje pixel är utformad och hur mycket av pixeln som går förlorad på död yta. En pixel består av tre subpixlar för röd, grön och blå och den döda ytan som utgör struktur och även elektronik i form av transistorer som reglerar varje pixel.

Hur pixlarna är strukturerade och utformade påverkar också intrycket. Detta är ett exempel från en TN-panel...

...och ett exempel från IPS-panel. Den här typen av skillnader är inget man kan utläsa ur en specifikation. Olika TN-paneler och olika IPS-paneler ser olika ut.

Därför kan två skärmar som båda har samma mängd pixlar i sin matris, till exempel 1 920 × 1 080 pixlar på 27 tum, se väldigt olika ut i hur "pixlig" den upplevs eller hur tydligt rutnät det tycks finnas mellan pixlarna. Två olika skärmar med på pappret samma pixel size och PPI-värden kan alltså upplevas väldigt olika ut. Detta blir tydligare med olika paneltekniker där TN-paneler generellt har en något mer synbar pixelstruktur jämfört med andra LCD-tekniker.

Ytterligare en faktor är givetvis också avståndet till skärmen. Men i detta fall utgår vi från det enkla men också hyfsat oprecisa med "en armlängds avstånd". För det är avståndet, 40 till 60 centimeter baserat på kropp och hållning, du vanligtvis har mellan dig och skärmen.

Väg in skalning i operativsystemet

Detta ska också vägas mot skalningen i operativsystemet, liksom i exempelvis webbläsarna. En stor pixelmatris på liten bildyta kan ge hög PPI-värde och liten pixel size. Kanske till den grad att det är svårt att med ögat urskilja enskilda pixlar från varandra.

Bildspelet nedan är till för att illustrera hur det kan upplevas när man behåller samma fysiska mått, det vill säga skalar i Operativsystemet, på tre 27-tumskärmskärmar med olika stora pixelmatriser. Jämför gärna intryckt på lite olika avstånd till skärmen.

Rendering av text vid 100 procent skalning på 1 920 × 1 080 pixlar.

Rendering av text vid 133 procent skalning på 2 560 × 1 440 pixlar.

Rendering av text vid 200 procent skalning på 3 840 × 2 160 pixlar.

Här utnyttjar man alltså den ökade pixeltätheten för att få tydligare rendering av text och grafik medan arbetsytan och storleken i gränssnittet är densamma.

Detta används av exempelvis Apple (som kallar det Retina-display) och mobiltelefoner där den högre upplösningen utnyttjas till skarpare text och grafik. Mobiltelefoner kan ha långt över 400 pixlar per tum.

I Windows 10 fungerar detta också mer galant där du direkt kan reglera nivån av skalning och utnyttja en hög pixeltäthet till tydligare rendering av text och grafik.

Storleken, skalning och pixelmatris tillsammans

Hur stor ska då skärmen vara? Så stor att den får plats på ditt skrivbord är väl det rimligaste svaret. Annars är det enkla svaret är att det inte finns något enkelt svar eftersom det är så många faktorer som inverkar. Inte minst din synförmåga. För en person kan mer än 100 PPI vara besvärligt tätt medan ett par friska och pigga ögon kanske klarar av 200 PPI utan problem.

Så det enklaste är att ge sig ut och betrakta och bilda dig en uppfattning. För det är endast du som kan bestämma vad som är rätt för just dig.

Några tydliga samband mellan pixelmatriser och fysisk storlek:

• 1 920 × 1 080 pixlar på 24 tum och 2 560 × 1 440 pixlar på 32 tum ger samma pixeltäthet, 92 PPI och 0,277 mm stora pixlar. För att nå samma pixeltäthet med 4K, 3 840 × 2 160 pixlar behöver ytan vara 48 tum.

• 2 560 × 1 440 pixlar på 27 tum och 3 440 × 1 440 pixlar på 34 tum ger samma pixeltäthet, ca 109 PPI och ca 0,23 mm stora pixlar. Det är alltså samma höjd på bilden och 34-tums 21:9-format sträcker ut bilden på bredden.

• 1 920 × 1 080 pixlar på 27 tum ger 82 ppi och 0,31 mm stora pixlar. Detta är idag något av de "pixligaste" skärmarna idag, ett intryck som ofta förstärks ifall det är en TN-panel. Det ger ungefär samma pixeltäthet som en 55-tums 4K, UHD-TV. Men ingen skulle klaga på att den TV:n ger "...för stora pixlar..." eftersom man vanligtvis inte sitter en halv meter bort från en TV.

Ifall 90 pixlar per tum och en pixelstorlek om cirka 0,28 mm per pixel (1 920 × 1 080 pixlar på 24 tum) upplevs som lite för tydligt "pixlig" eller på annat sätt synlig i sin struktur? Då bör du kliva högre i antal PPI och lägre i pixelstorlek, alltså välja en ny skärm. Kanske välja en 25- eller 27-tumsskärm med 2 560 × 1 440 pixlar vilket ger 118 respektive 109 ppi.

4K-skärmar – skalning eller fysisk storlek?

Skärmar i 4K UHD med 3 840 × 2 160 pixlar är något som sätter detta på sin spets. Vid 24-tum är 3 840 × 2 160 pixlar precis samma sak som fyra stycken 1 920 × 1 080-skärmar på 12 tum styck. Pixeltätheten är 180 PPI och varje pixel är mindre än 0,14 mm. Bortom vad de många klarar av i fråga om ren synskärpa.

32 tum mot 24 tum. För 4K och 3 840 × 2 160 pixlar kan den här skillnaden vara direkt avgörande beroende på hur du tänkt använda pixelmatrisen. Större arbetsyta eller skarpare text?

Samtidigt kan du alltså välja att skala gränssnittet i Windows och få tillgång till tydligare text istället. Men det kräver att programmen också hanterar detta med skalning. Inte alltid självklart. Windows 8.1 gör det bättre än äldre versioner och Windows 10 gör det betydligt bättre. Mac OS skalar också mer än gärna gränssnittet.

Skärmar i 4K på 32 tum eller mer kan därför verka som något mycket rimligare. Täta pixlar men inte allt för täta. Då kanske du kan få in mer information på den stora pixelmatrisen utan att ögonen ansträngs. Samtidigt kan en större skärm på nära avstånd på ett skrivbord också blir problematiskt med att du måste vrida huvudet för mycket. Det påverkar också betraktningsvinklar så att hörn och kanter kanske återges betydligt sämre.

Som skrivet; det finns inget enkel svar utan då måste få en uppfattning om just din gränser och sätta pixlarna i just ditt eget perspektiv.