SweClockers testpiloter är recensioner av och för medlemmarna i forumet. Erfarna datorentusiaster får tillfälle att på egen hand testa de senaste produkterna i datorvärlden. Läs mer.

Alla trådlösa routrar/accesspunkter är inte likvärdiga, vilket alla som fått en sorglig modell från sin internetleverantör säkert noterat. Linksys är en av jättarna inom området och har varianter i många prisklasser. En av dessa är en ultralyxig bamse med finesser som 802.11ac MU-MIMO och inte mindre än åtta nätverksportar. Nu är det dags att ta en närmare titt på vad som sägs vara en av de absolut mest påkostade konsumentklassade routrarna på marknaden idag.

Specifikationer: Linksys EA9500 Max-Stream AC5400 MU-MIMO Router

En WiFi-accesspunkt innehåller i praktiken flera distinkta delar i samma chassi vars gemensamma uppgift är att erbjuda en kommunikationsväg mellan alla uppkopplade enheter och ansluta alla dessa enheter till internet. Därför finns fyra specifikationer, en för de generella egenskaperna samt en för varje nätverkstyp:

Antenner

8 st individuellt justerbara

WiFi kryptering

64/128-bit WEP, WPA2 Personal, WPA2 Enterprise

Anslutningar

1x Gigabit WAN, 8x Gigabit LAN, 1x USB 3.0, 1x USB 2.0

Filsystemstöd för USB-diskar

FAT, NTFS och HSF+

CPU

två ARM kärnor @ 1,4 GHz, verkar handlar om Cortex A9 i form av en systemkrets från Broadcom

Dimensioner (LxBxD mm)

264x318x67

Vikt (kg)

1,7

WiFi: 2,4 GHz

2,4 GHz-bandet har fördelen att ha bättre räckvidd jämfört med 5 GHz-bandet, men det har också nackdelen att andra enheter oftare introducerar störningar som påverkar nätverksprestanda negativt. Inom detta band finns också störningar i form av Bluetooth, mikrovågsugnar m.m. I princip alla enheter som stödjer WiFi kan prata över 2,4 GHz-bandet.

I praktiken finns endast tre icke-överlappande frekvenskanaler i detta band vid 20 MHz kanalbredd, kanal 1, 6 och 11. Om någon accesspunkt inom räckvidd använder säg kanal 5 resulterar detta i att användare av kanal 1 och 6 får in ett viss mått av brus som minskar bandbredden. Det är alltså bättre att alla håller sig till kanal 1, 6 och 11 där enheterna är medvetna om varandra. Det är då möjligt att på radioprotokollnivå göra det bästa av den tillgängliga bandbredden.

Standard

802.11n

Antal radiomoduler

1 st

MIMO

ja, 4x4

Kanalbredd

20 och 40 MHz

Bandbreddskapacitet

1000 Mbit/s

WiFi: 5 GHz

5 GHz-bandet har två stora fördelar över 2,4 GHz-bandet, dels finns det långt fler oberoende frekvenskanaler att tillgå jämfört med 2,4 GHz-bandet. Den andra fördelen, som också är en svaghet med 5 GHz, är att räckvidden är sämre då signalen dämpas mer av väggar och möbler. Kortare räckvidd betyder mindre störningar från andra nätverk.

Standard

802.11ac

Antal radiomoduler

2 st

MIMO

ja, 4x4 även med MU-MIMO

Kanalbredd

20, 40 och 80 MHz

Bandbreddskapacitet

2165 Mbit/s per radiomodul

Ethernet

De flesta accesspunkter har en inbyggd Ethernet-switch, så även Linksys EA9500.

Standard

802.3

Antal portar

8 st

Bandbreddskapacitet

1000 Mbit/s full duplex

VLAN

ja, port 3 & 4

Snabbkurs i 802.11

Jag tror det är få konsumentprodukter där marknadsmaterialet innehåller så pass mycket fikonspråk i form av förkortningar och tekniska termer, gissar att det är fler än undertecknad som inte på rak arm vet vad alla dessa betyder utan att konsultera diverse sidor på internet. Jag ska försöka ge en väldigt kortfattat beskrivning av de termer som är relevanta för att kunna avgöra den praktiska betydelsen av siffror och termer som används inom detta område. Detta blir självklart rejält destillerat, men jag har ändå försökt att få med detaljer som har en direkt betydelse för hur accesspunkter presterar relativt varandra.

För den mer vetgirige kan jag försöka svara på frågor i tråden till denna artikel. Tekniken bakom WiFi är komplicerad men absolut intressant!

WiFi-standarder

Termerna här är i kronologisk ordning: 802.11a, 802.11b, 802.11g, 802.11n och 802.11ac. De som är relevanta idag är 802.11n då den används för 2,4 GHz (fast är också definierad för 5 GHz) samt 802.11ac som enbart använder 5 GHz.

MIMO

MIMO är en förkortning för multiple input, multiple output. Väldigt förenklat är det en teknik som utnyttjar det faktum att signalvägen mellan olika antenner skiljer sig, vilket betyder att det är tekniskt möjligt att skicka flera distinkta signaler över samma frekvens. Genom avancerad signalbehandling går det att separera ut signalerna på mottagaren, den praktiska effekten är att potentiell bandbredd ökar linjärt med antal MIMO-kanaler.

Normalt gäller att den enhet som har lägst MIMO-nivå dikterar totala bandbredden för en viss WiFi-kanal. Ofta skrivs MIMO-kapaciteten som 1x1, 2x2, 3x3 samt 4x4 för att visa maximala MIMO-nivån. I praktiken har de flesta mobiler och pekplattor 1x1, finns vissa med 2x2. Bärbara datorer har nästan alltid 2x2, finns vissa "företagsmodeller" där det är möjligt att köpa till 3x3 samt Apples Macbook Pro-serie har också 3x3 sedan något år tillbaka. Instickskort för PCIe finns med både 2x2 och 3x3. Så vitt jag kunnat läsa mig till finns inga 4x4 produkter på marknaden ännu.

MU-MIMO

Eftersom det är den enhet som har lägst MIMO-nivå som dikterar kapaciteten blir det idag lite meningslöst med accesspunkter som stödjer 4x4, vilket är fallet för t.ex. Linksys EA9500. MU-MIMO, där "MU" står för multi-user, ger en möjlighet att utnyttja den kapacitet som finns genom att flera enheter samtidigt kommunicerar med accesspunkten och delar på MIMO-kanalerna.

Låter lysande, men i praktiken är MU-MIMO något som explicit måste stödjas av alla klienter som kommunicerar samtidigt. Vidare fanns inte MU-MIMO med i den ursprungliga 802.11ac specifikationen, utan är ett tillägg till det som kallas 802.11ac "andra vågen". I klartext: väldigt få enheter stödjer det idag, min testning har utförs med USB-stickor i form av Linksys max-stream AC600 WiFi micro USB adapter. Ingen av mina andra enheter stödjer MU-MIMO. En förmildrande omständighet är ändå att enheter som saknar MU-MIMO stöd kan vara associerade med accesspunkten bara de är tysta, början en sådan enhet prata kommer ingen kunna använda MU-MIMO på den radiofrekvensen.

Kanalbredd

Gräver man runt lite bland inställningarna nämns kanalbredd, channel width. För 2,4 GHz-bandet kan detta vara 20 eller 40 MHz, 20 MHz är ett krav medan 40 MHz är ett valfritt tillägg i 802.11n. För 5 GHz bandet kan vara 20, 40, 80 eller 160 MHz, endast de två första är ett krav i 802.11ac.

Här kan man börja ana vad termen "bandbredd" kommer ifrån. Och mycket riktigt, ju större kanalbredd desto högre kapacitet kan man nå över länken. Nackdelen med högre kanalbredd är att det minskar antal oberoende kanaler man har att tillgå. För hemanvändare är det nog ändå bäst att lämna detta värde orört, vilket i praktiken betyder att accesspunkten använder högsta möjliga kanalbredd. I företagsmiljöer verkar man i bland köra med lägre kanalbredd för att minska mängden interferens mellan olika WiFi-sektioner.

Effektiv bandbredd

Tillverkarna av nätverksutrustning vill gärna associera så stora siffror som möjligt med en egenskap som bandbredd. Som användare är man mest intresserad av vilken bandbredd man kan förvänta sig i applikationer, det värdet som nämns ihop med nätverksutrustning är dock kapaciteten över transportmediet.

För Ethernet spelar det inte så stor roll, mängden data som skickas över kablarna innehåller en rätt liten "overhead". I praktiken får applikationer ungefär 94 % av kapaciteten. Vidare så är Ethernet full duplex, d.v.s. utgående och inkommande kapacitet är på Gigabit Ethernet 1 Gbit/s i varje riktning.

När man skickar data genom luften så delas bandbredden mellan utgående och inkommande trafik. Än mer viktigt är att sannolikheten för bitfel är betydligt större för data som skickas genom luften, något som kräver betydligt mer "overhead" i form av redundant information för att möjliggöra korrigering av en begränsad mängd bitfel.

Innan 802.11n var effektiv bandbredd ungefär hälften av den fysiska kapaciteten, t.ex. 54 Mbit/s 802.11g får i praktiken som mest runt 25 Mbit/s på applikationsnivå. I 802.11n gjordes en del förbättringar som minskar "overhead" vid bulköverföring, numera är det möjligt att nå upp till 75% av länkkapaciteten i applikationer. 802.11ac har samma "overhead" som 802.11n.

"First contact"

Linksys EA9500 Max-Stream AC5400 MU-MIMO Router kommer som sig bör i en inplastad kartong med huvudattraktionen porträtterad i isometrisk perspektiv. Nedre högre hörnet säger "5,3 Gbps", för att nå denna siffra har kapaciteten på 2,4 GHz bandet på 1000 Mbps adderats med summan av två 5 GHz-band (är två 5 GHz-radion) som ger 2165 Mbps vardera.

Baksidan beskriver varför denna produkt är så mycket vassare än "traditionella" accesspunkter.

När förpackningen öppnas möts man av en manual samt en inplastad accesspunkt i mörkgrå plast.

Under detta återfinns en 0,5 m Ethernet-kabel, strömadaptern samt en CD-skiva. Inte riktigt på det klara med varför man skickar med en CD-skiva år 2016, framförallt när texten på skivan ger en vink om att den innehåller en manual. Har ingen CD- eller DVD-enhet på de maskiner som används daglig dags, så exakta innehållet på CD-skivan lämnades som en hemlighet.

Allt innehåll uppackat och uppradat

Exteriör

Det handlar om en rätt stor pjäs, en stor orsak är garanterat att det måste finnas tillräckligt med plats för att rent fysiskt få plats med de åtta antenner som krävs för de totalt åtta MIMO-kanaler som stöds, två gånger 4x4 på 5 GHz.

På höger sida hittar man två knappar. En för att slå slå av/på radiodelen samt en knapp för att associera en enhet utan att skriva in något lösenord, när man försöker associera en Windows-dator med en ny accesspunkt för första gången får man ett meddelande om att skriva in lösenord för nätverket eller trycka på knappen med två pilar i en cirkel.

Det förvalda nätverksnamnet och lösenordet till nätverket står tryckt på undersidan. Då accesspunkten även agerar DNS-server för anslutna enheter är det möjligt att komma åt administratörssidan via http://linksyssmartwifi.com.

På baksidan hittar man alla anslutningar. Håller man in reset-knappen i tio sekunder återställs alla inställningar, inklusive nätverksnamn och lösenord.

Slutligen strömförsörjningen. Känns som det vore möjligt att få plats med den inuti accesspunkten givet dess storlek, men kanske finns fördelar med en extern transformator i form av mindre störningar och lägre värmeutveckling.

Kapaciteten är specificerad till totalt 60 W, 5 A och 12 V. Borde vara långt mer än tillräckligt givet de siffror jag uppmätte för effekt, se längre ned.

Administration

Alla funktioner samt uppdatering av firmware utförs via webbläsaren. Första gången man startar Linksys EA9500 möts man av detta

Inloggning

När accesspunkten är konfigurerar möts man av följande sida om enheten man använder befinner sig på insidan, d.v.s. loggar in via LAN eller WiFi. Inloggning från internet kräver registrering av ett konto med namn och lösenord, väldigt vettigt att strama upp tyglarna för att minska risken att obehöriga kommer åt accesspunkten. Det är möjligt att välja svenska som språk i administrationsverktyget – alla nordiska språk finns med.

IP-inställningar

Denna sida innehåller flikar för att uppdatera programvaran, ställa in tidszon, konfigurerar IPv6 via en tunnel, m.m. Under fliken Advanced routing finns möjlighet att lägga in vägar till nätverk eller maskiner som inte kan nås via de normala vägarna på internet. Här finns även inställningar för VLAN, DHCP samt om och i så fall hur det är möjligt att logga in på accesspunkten via WAN-porten, d.v.s. från internet.

WiFi-inställningar

Här går det att ställa in huruvida 2,4 GHz ska köra i mixed mode, vilket då stödjer 802.11n och 802.11g. Är alla 2,4 GHz enheter 802.11n kapabla får man lite bättre prestanda här genom att kräva den standarden.

För 5 GHz bandet är den mest intressanta inställningen smart connect band steering. Förval är att den funktionen är påslagen vilket betyder att Linksys EA9500 sprider ut alla enheter som kopplar upp sig via 5 GHz mellan de två radiomodulerna. De som har bra koll på vilken/vilka enheter som man av olika orsaker vill hålla på olika fysiska radionät är kan man slå av smart connect band steering, accesspunkten syns då som två separata 5 GHz nätverk.

802.11ac definierar upp till 8x8 MIMO, med tanke på att det är ovanligt att ens hitta klienter över 2x2 stöd och än ovanligare att hitta klienter med MU-MIMO stöd känns uppdelningen i två 4x4 5 GHz nät väldigt genomtänkt. Två enheter som använder olika 5 GHz-radio på accesspunkten delar inte bandbredd med varandra utan de kan båda nå maximal kapacitet.

Nätverksdisk

Linksys EA9500 har två USB-portar, en USB2 och en USB3. USB-diskar kan kopplas direkt till accesspunkten för att användas som nätverksdiskar. De filsystem som stöds är FAT32, NTFS samt HSF+ (filsystemet i OSX/macOS).

Bandbreddstest

I Sverige har vi Bredbandskollen för att testa hastigheten på internetuppkopplingen. Det inbyggda bandbreddstestet i Linksys EA9500 testar i princip samma sak och undertecknad får i stort sätt samma resultat med båda metoderna.

Gästkonto

En funktion som kanske mer vänder sig mot företagsanvändare är möjligheten att skapa gästkonton. Ett gästkonto får ett eget nätverksnamn, SSID, och varje användare kommer krävas på ett gästlösenord i webbläsaren innan enheten får tillgång till nätverket.

Nätverkskarta

Alla enheter som på något sätt är associerade med accesspunkten listas på denna sida. Ikonen för varje enhet är klickbar för att ge information om aktuell IP-adress samt enhetens MAC (adress på enhetens Ethernet/WiFi-krets). Det är möjligt att välja olika ikoner för varje enhet, associationen mellan valt utseende och respektive enhet är MAC. En annan trevlig finess med denna sida är att man enkelt ser vilken 5 GHz-radiodel en enhet använder, visar sig som en liten 1:a eller 2:a.

Prestandamätning

Tillsammans med tillförlitlighet är egenskaper som faktiskt bandbredd över WiFi och den viktigaste egenskapen för en accesspunkt. Använder både den WiFi som finns i mina laptops, vilket uteslutande är Intel Dual Band Wireless-AC 7260 samt USB-sticka i form av Linksys AC600.

Intel AC 7260 är har 2x2 MIMO stöd, vilket i praktiken betyder en maximal länkhastighet på 300 Mbit/s över 2,4 GHz bandet (802.11n) samt 866 Mbit/s över 5 GHz bandet (802.11ac).

För Linksys AC600 är den mest intressanta egenskapen stöd för MU-MIMO. Här handlar det om 1x1 MIMO, vilket i praktiken betyder en maximal länkhastighet på 150 Mbit/s över 2,4 GHz bandet och 433 Mbit/s över 5 GHz bandet. MU-MIMO ska i teorin möjliggöra att flera klienter kan använda olika MIMO-kanaler och därmed kunna hålla en högre hastighet när flera MU-MIMO kapabla enheter kommunicerar över samma WiFi-radiokanal samtidigt.

WiFi-bandbredd

Första mätning testar hur mycket data som kan skickas till/från enheter som kommunicerar över WiFi, som motpart sitter en enhet kopplat till Linksys AC600 via Gigabit Ethernet. Programmet som används är i detta fall iperf3 som kan köras på Windows (via Cygwin), Linux och macOS.

Enheten som sitter på Gigabit Ethernet kör Ubuntu server 16.04 LTS. Körde klienterna från Windows 7, Windows 10 samt Ubuntu 16.04 med väldigt snarlikt resultat i de flesta fall. I slutändan kördes alla resultat från Ubuntu 16.04 körandes i VirtualBox ovanpå Windows 10. Orsaken att inte köra på Linux direkt är att Linksys AC600 saknar för närvarande Linux-drivrutiner, men fick stabilare resultat i iperf3 med Linux (var ändå en del varians...).

Bild på min kommandocentral för detta test

Enda referensen jag kunde skaka fram är en gammal goding i form av Dlink DIR-855. Den stödjer MIMO 2x2 både på 2,4 GHz bandet och 5 GHz bandet, är 802.11n i båda fallen så länkhastigheten är 300 Mbit/s med Intel AC 7260 samt 150 Mbit/s med Linksys AC600.

Är på sin plats att dissekera de 1000 Mbit/s och två gånger 2165 Mbit/s som Linksys EA9500 Max-stream AC5400 ska vara kapabel till och som är orsaken till "AC5400" delen i namnet. Första frågan: är det struntprat eller stämmer det? Det visar sig att det är något av både och.

802.11n definierar inget över 600 Mbit/s för länken, det får man med maximala 4x4 MIMO med 150 Mbit/s per ström. Så hur kommer man till 1000 Mbit/s? Tricket här är att kretsen som används i denna accesspunkt har plockat in lite saker från kommande 802.11ax standaren. På den lägsta nivå hanterar radioprotokoll något som kallas "symboler". En symbol består i sin enklaste form av en bit, så kan hålla värdet noll och ett. I 802.11n kan varje symbol hålla upp till sex bitar i något som kallas QAM-64.

Vad man gjort här är att tillåta upp till QAM-1024 (10 bitar per symbol) och rent tekniskt är 1000 Mbit/s korrekt, men i praktiken är det extremt osannolikt att klienten kan använda något över QAM-64 då det är vad 802.11n specificerar.

Samma sak gäller 5 GHz bandet. 802.11ac har upp till QAM-256 (8 bitar per symbol), men för att nå 2165 Mbit/s måste man använda 4x4 MIMO och QAM-1024.

Då jag inte har någon klient över 2x2 MIMO så blir begränsas hastigheterna till de som nämndes i föregående sektion, d.v.s. 300 Mbit/s för 2,4 GHz och 866 Mbit/s 5 Gbit/s. Tänks sedan på att det är länkkapaciteten, det högsta som är teoretisk möjligt för iperf3 är 70–75% av detta då resten går bort i protokolloverhead.

Bandbredd är mätt i fyra konfigurationer, en på 4 m med fri sikt och en på ca 10 m där klient och accesspunkt står på olika våningsplan. Detta har sedan mätts för Intel AC-7260 samt Linksys AC600.

802.11ac är ett enormt lyft över 802.11n (som i sin tur var ett enormt lyft över 802.11g). Man ser däremot att 2,4 GHz bandet är allt för brusigt för att kunna komma när den teoretiska kapaciteten. Finns föga oväntat en hård gräns för hur mycket information som kan skickas med ett viss signal/brusförhållande, detta beskrivs matematiskt av något som kallas Shannos formel. Man var full medveten att 2,4 GHz nått sin gräns och det förklarar varför 802.11ac endast använder 5 GHz.

MU-MIMO

Huvudnumret för Linksys AC600 ska vara att dessa stödjer MU-MIMO. Försökte mäta det på lite olika sätt men såg aldrig något annat än att summan av alla klienter som använder en viss radiomodul i princip blir exakt samma sak som vad en enda klient får om den får kommunicera själv. 2x2 MIMO fungerar ju absolut, en ensam Intel AC-7260 klient presterar ju bättre än en ensam Linksys AC600 vilket stämmer överens med den länkhastighet respektive kort rapporterar.

Lämnar därför detta därhän utan att dra några slutsatser.

Dual 5 GHz WiFi

En sak som däremot fungerande lysande är att öka kapaciteten genom luften genom att låta klienterna dela upp sig på de två 5 GHz-radiomoduler som sitter i Linksys EA9500. I detta fall betyder t.ex. 2x Linksys AC600, 2x 5 GHz att klienterna använt varsin Linksys AC600 sticka och varit uppdelade på varsin radiomodul. Fallet 1x 5 GHz blir då alltså att klienterna varit associerade med samma radiomodul på accesspunkten.

Upp till total ca 800 Mbit/s över luften är inte fy skam!

Diskprestanda

Linksys EA9500 är utrustad med en USB2- och en USB3-port, främsta användningsområdet är att ansluta en disk som man användas av alla enheter på nätverket. Gissar att det normala kommer vara att disken är en rejält tilltagen modell med roterande magnetskivor. I det fallet lär prestanda vara i det närmaste identisk över både USB2 och USB3 samt väldigt nära den diskprestanda som levereras om disken direkt kopplades till det lokala system.

För att identifiera eventuella flaskhalsar med USB2, nätverket och accesspunkten själv användes en SSD. I detta fall handlar det absolut inte om någon raket, disken är en Intel SSD 320 på 40 GB.

Alla siffror uppmättes med Crystalmark. Resultaten är uppmätta med följande konfigurationer:

  • Resultat med namn USB2 och USB3 är med disken kopplad till datorn som kör Crystalmark

  • WiFi/WiFi och Eth/Eth använder två datorer, en där disken sitter i en USB3-kontakt och ett bibliotek på disken utdelad som nätverksdisk, den andra datorn kör Crystalmark. Tanken med detta är att se om det finns flaskhalsar med accesspunktens CPU eller USB-gränssnitt

  • Övriga resultat är där disken är kopplad till endera USB2- eller USB3-porten på accesspunkten och Crystalmark körs på en dator som pratar med accesspunkten via Gigabit Ethernet, 2,4 GHz WiFi eller 5 GHz WiFi

Sekventiell skrivning och framförallt läsning visar att med lokal USB3 så ser man högre bandbredd än vad som är möjligt att uppnå över nätverket. Ser ut som om Linksys EA9500 har någon form av flaskhals i sitt USB3 eller möjligen CPU-delen (fast tycker 1,4 GHz Cortex A9 ska vara mer än nog), är bättre prestanda för Eth/Eth jämfört med Eth/USB3.

Läsning och skrivning av små block visar som väntat att det främst begränsas av latens och latensen är väsentligt högre när man går över nätverket. Detta resultat pekar också på att det är just USB3-porten som är flaskhals vid läsning/skrivning av stora filer, detta fall borde vara tyngre för CPU-delen men här presterar Eth/USB3 marginellt bättre än Eth/Eth. Det senare fallet har lite högre latens då det är två nätverksegment mot ett när accesspunkten sköter disken.

Läsning/skrivning med högt ködjup är normalt sett betydligt mer relevant för serverapplikationer än för program som typiskt kör på skrivbordet. Det mest framträdande här är nog hur pass mycket WiFi kan påverkas av störningar i området, noterade efter att skapat tabellen i Excel att det är marginellt lägre prestanda över 5 GHz bandet jämfört med 2,4 GHz. Gissningsvis är båda helt begränsade av latens och kör man tillräckligt många gånger så blir det nog samma resultat där.

Nätverkslatens

Bland gamers hör man ofta uttrycket "ping" eller "ping-tid", något som typiskt hamnar på låga tiotals millisekunder när man spelar på servers som geografiskt är någorlunda nära. Latensen som adderas av en accesspunkt ska i normalfallet vara helt irrelevant för den totala latensen man ser i spel, men tänkte att det kan vara intressant att mäta exakt hur mycket som ändå läggs på.

Ett problem som då direkt uppenbarar sig är att mäta förlopp som är klart under en millisekund diskvalificerar en lösning som innefattar två separata datorer då klockorna inte kan synkroniseras tillräckligt noggrant vilket då inte möjliggör separat mätning av latens för att skicka respektive ta emot data.

Min test-setup består i en Ubuntu-maskin med ett Gigabit Ethernet (där jag gör ett antagande att latensen är väsentligt mindre än för WiFi) och WiFi i form av Intel AC-7260. Datorn delas sedan upp i två s.k. network-namespaces vilket kortfattat delar upp en Linux-maskin i två delar som utåt ser ut och uppför sig som två separata nätverksnoder. Delarna får ett nätverkskort var och då de delar OS-kärna delar de också den enormt högupplösta klocka som alla moderna PC har, upplösningen är en nanosekund(!).

Programmet som används utvecklades specifikt som del av detta test, i korthet skriver det ner aktuell tid (64-bitar) i ett paket som skickas via Linksys EA9500 till det andra nätverkskortet. Där skrivs aktuell tid ner igen och sparas direkt efter den första tiden och paketet skickas tillbaka igen. När paketet kommer tillbaka läses tiden ut igen. Allt kör via UDP för att inte introducera latens från protokollsignalering.

En komplicerande faktor är att moderna nätverkskort tenderar att göra lite "smarta" saker, en sådan är att inte skicka ett paket direkt då det är en viss kostnad associerad med prata med nätverkskortet och den kostnaden är i det närmaste konstant oavsett hur många paket som ska skickas. När "tillräckligt" många paket samlats ihop skickas allt iväg. För att komma runt detta mäter programmet latens där 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 och 55 (***) paket skickas varje gång.

Lägsta latens verkar uppnås för 21 paket, så visar fallet med 1 och 21 paket.

Tabellen är med avseende på sidan där WiFi-kortet sitter, så skicka är ut på WiFi och ta emot på Ethernet.

Antal paket "in-flight"

Skicka (mikrosekunder)

Ta emot (mikrosekunder)

1

420

39

21

260

32

Resultatet visar inget direkt överraskande. Gamers behöver inte undvika WiFi med avseende på ökad "ping" i alla fall. Även 420 är totalt irrelevant jämfört med ett "ping" på, säg 10, då det är 420 mikrosekunder mot 10 millisekunder, d.v.s. 10000 mikrosekunder!

Effekt och värme

En accesspunkt står ofta i trånga utrymmen och är normalt påslagen hela tiden. Storleken och igelkott-looken hindrar ändå Linksys EA9500 från de riktigt små skrymslena, något som säkerställer att de ca 18 W som dras från väggen knappast ställer till med något problem.

Linksys EA9500 är självklart fläktlös och värmebilden visar på låga temperaturer. Denna bild är tagen en bra bit in på Crystalmark testerna, under dessa tester toppade effekten på 21 W så verkar vara ett väldigt litet effektspann mellan vila och aktiv drift.

Slutsats

Min första slutsats är att detta tesr visat vilken enorm utveckling vi haft inom trådlös kommunikation. Jag kan inte förmå mig att gå tillbaka till 802.11n efter detta. Tittar vi specifikt på Linksys EA9500 har jag egentligen bara positiva saker att säga om den. Om jag ska försöka hitta någonting att klaga på är det att enheten är ganska skrymmande samt den är med handen på hjärtat totalt overkill för majoriteten av alla normalanvändare, vilket kanske gör prislappen en svår att motivera.

För den som behöver dubbla 5 GHz-radio, 4x4 MIMO samt 8-portars Gigabitswitch är dock prislappen är helt och fullt rimlig. Det finns ett par andra modeller med i stort sätt samma kapacitet och har så här långt har jag inte sett någon billigare motsvarighet till Linksys EA9500.

Linksys EA9500 får utmärkelsen "SweClockers testpilot rekommenderar" från perspektivet att den är ett alldeles utmärkt val för den som har massvis av enheter som skickar stora mängder data över luften. För majoriteten räcker det däremot att välja en billigare modell med 5 GHz 3x3 MIMO, som är mer än tillräckligt för normal användning.

Att välja Linksys EA9500 för att surfa och dela dokument över WiFi är som att köpa Geforce GTX Titan X för att spela Minecraft i 1080p.

Fördelar

  • Lättnavigerad och överskådligt administratörsgränssnitt

  • Bandbredd väldigt nära vad man kan förvänta sig av 802.11ac

  • Riktigt bra räckvidd

  • Enkelt att dela diskutrymme från en USB-enhet

  • Dubbel 5 GHz-radio gör det möjligt att t.ex. ha någon form av server separerade från andra enheter där man vill ha bra svarstider och bandbredd

  • Dunderstabil under testperioden

Nackdelar

  • Storleken gör den något svårplacerad

  • Utannonserad hastighet sanning med modifikation då det går utanför standard

  • USB3-porten verkar ha någon form av flaskhals

Cirkapris vid publicering: 4000 kronor inkl. moms