Bildanslutningar del 3 – HDMI

Den här förvirringen kring versioner och bättre eller sämre HDMI-kablar har inte gått obemärkt. HDMI Licensing LLC som hanterar licensen för HDMI tog tag i detta i och med 1.3a-specifkationen som introducerade certifierad tillverkning för att garantera att kablarna håller måttet.

Det finns därför i grunden två typer av HDMI-kablar. Certifierade och icke-certifierade kablar. De certifierade kablarna finns i två klasser. Ungefär. Den officiella informationen om kablar finns här.

Leta efter High Speed-klassade kablar.

Den enklaste klassen av certifierade kablar certifierade för ”Standard” och klarar minst 2 Gbit/s, tillräckligt för 720p och 1080i och 60 Hz. Tanken är en kabel tillräckligt bra och billig för att fungera med din digitalbox. Observera att det är minsta hastighet som anges. Kabeln kanske klarar betydligt mer i praktiken och exempelvis kan överföra 1 920 × 1 080 pixlar i 60 Hz utan problem (ca 4,5 Gbit/s) Men det är inte tillräckligt för den högre och intressantare klassificeringen, High Speed.

Den certifierade varianten av HDMI-kablar du bör använda kallas High Speed och ska klara av minst de 18 Gbit/s som krävs för 600 MHz pixelklocka som det beskrivs i HDMI 2.0-specifikationen. Observera att kraven för High Speed-kablar tidigare beskrevs som 10,2 Gbit/s (inklusive 8b/10b-kodning) och att detta nu ändrats till 18 Gbit/s.

High Speed och nu Premium High Speed

Äldre High-speed-kablar ska alltså fortfarande klara 18 Gbit/s. En kabel som en gång certifierats för High Speed på den tiden övre gränsen specificerades 10,2 Gbit/s ska klara av 18 Gbit/s med dagens signalöverföring enligt den officiella FAQ:n.

High Speed-certifierade kablar har en logotyp knuten till sig. För att använda den logotypen krävs förstås att kabeltillverkaren är licensierad och certifierad. Men detta kan var svårt att kontrollera när du handlar på nätet. Det finns ingen garanti för dig som konsument att en kabel som kallas för ”High Speed” faktiskt är certifierad. Logotyperna ovan är lätta att förfalska. Eller ännu enklare: sälja en omärkt noname-kabel på nätet och på webbsidan kalla den för ”High Speed”.

Detta har fått HDMI Licensing LLC att i oktober 2015 utfärda ytterligare ett certifieringsprogram kallad Premium High Speed. Nytt är testprocesser för störningar från exempelvis trådlösa nätverk och kanske det som behövs mest: en tydligare garanti för att kabeln faktiskt är certifierad. Där har man en ny typ av märkning på förpackningen med en QR-kod så att det går att spåra och verifiera att märkningen är äkta.

Icke-certifierade HDMI-kablar

Den vanligaste varianten av HDMI-kablar verkar vara icke-certifierade kablar. De som (mot licensreglerna) kallas för ”HDMI 1.4-kabel” och liknande. Dessa kablar klarar en godtycklig hastighet. De kan fortfarande fungera lika bra som en certifierad High Speed-kabel, särskilt ifall du inte kör 4K i 60 Hz. Det är bara det att du inte är garanterad något om kabelns kvalitet.

Allt hänger på den situation kabeln används i och vad du försöker uppnå.

• Standard Cable: minst 2 Gbit/s

• High Speed: minst 10,2 Gbit/s men ska också 18 Gbit/s med kretsuppsättningar baserade på HDMI 2.0-specifiaktionen

• Premium High Speed: testade och certifierade för minst 18 Gbit/s

• Godtycklig ”Version x.x”-kabel: tja, rulla en tärning?

Siffrorna inkluderar 8b/10b-kodning och 8 bitars färgdjup. Exakta krav på bandbredd varierar med vilken timing som används. Olika displayer kräver lite olika timings och exakt krav på signalen skiljer sig något. Vi förklarade detta i del 1 av artikelserien.

Observera att det handlar om minsta garanterade hastighet. En Standard-klassad HDMI-kabel är tillverkad för att klara minst 2 Gbit/s men kanske klarar betydligt mer i praktiken.

Idag klarar de allra flesta HDMI-kablar av icke-certifierad tillverkning någonstans över 5 Gbit/s och brukar därför hantera det allra vanligaste formatet, 1080p och 1 920 × 1 080 pixlar i 60 Hz. Därför man kanske aldrig märker att den billiga noname-kabeln egentligen håller en sämre kvalitet. Kabeln är fortfarande tillräckligt bra för den situation den används i. Men när du byter, grafikkort, skärm eller TV kanske den inte räcker till när kraven på bandbredd ökar.