Färgåtergivning
Är det viktig med färgåtergivning har BDM4065UC potentialen att vara tillräckligt bra men du behöver komplettera med mätutrustning. Rakt upp ned ur kartong är vitbalansen aningens för cyanblå och den avvikelsen ökar ju ljusare nyans som ska återges. Men det är i stort sett inga tokfel någonstans utan det kommer i de flesta ögon vara tillräckligt bra. Läget som är på från början är Color Temperature: 6500K men det mäter i praktiken närmare 7 700 Kelvin i snitt.
Skärmen har ett sRGB-läge och där har vi i tidigare tester konstaterat att sRGB-läget oftast är sämre på att följa sRGB-standard än kartonginställningen. Så är även fallet med BDM4065UC fast här gör Philips delvis rätt och delvis helt åt skogen fel. Vad de gör rätt är att färgrymden anpassas till mer korrekta nivåer vilket förstås är bra. Men läget behåller ett fel, den cyanblåa vitbalansen och tillför två tokfel där skärmen klipper nivåerna vid svart. Det som ska vara mörkaste mörkgrått är helt enkelt samma svarta och skärmen återger därför skuggnyanser helt fel.
Tokfel nummer två är att sRGB-läget låser alla reglage. Försöker du ändra något går skärmen över till 6500K-läget. Denna låsning omfattar att hålla bakgrundsbelysning på maximal ljusstyrka, alltså runt 250 cd/m2 vilket kanske inte alls fungerar för din rumsmiljö. Och ska vi vara petnoga ska sRGB enligt standarden köras i 80 cd/m2. Med andra ord är sRGB-läget inte något vidare användbart.
Det finns också ett User-läge som ger ett RGB-reglage där du kan påverka vitbalansen via mätverktyg och då händer det en hel del med färgåtergivningen. Med alla tre reglagen på 100 blir bilden tydligt blå. Efter att ha rattat in reglagen lägger sig balansen på rätt nivå och med detta sätter sig också merparten av nyanseringen. Färgrymden mäter fortfarande som överdrivet mättad och mörk (låg luminans) hos blått men det gäller endast de starkaste blåa nyanserna.
Sätter nyanserna
Mäter vi inuti färgrymden och följer de standardiserade Color Checker-nyanserna är det faktiskt inte allt för stora fel. Ja, det är fel i kartonginställningen och sRGB-läget som följd av att vitbalansen är för cyanblå. Men efter RGB-justering är nyanseringen mycket bättre. Att nå under ett dE-värde på två i snitt är definitivt vad som kan räknas som mer än tillräckligt bra.
Menyerna bjuder också på ett gamma-reglage och det mäter ungefär som reglaget är nämnt. Gamma 2.2 ger en tonkurva som följer 2.2-potens väldigt väl. Här kommer dock betraktningsvinkeln att påverka vad du upplever. Med BDM4065UC på skrivbordet en arm bort och på sitt medföljande stativ kommer den att ljusa upp återgivningen av skuggnyanser en hel del. Är detta viktigt bör du övervväga ett annat stativ.
Du kan förstås välja en högre gamma-inställning men eftersom uppljusningen av mörka nyanser ligger i själva panelen så blir det en kompromiss. Kan du få till skärmen i annan vinkling är det att föredra.
Ordna upp nivåerna
I fråga om graderingsförmåga märker vi av en del posterisering i mörkare nyanser. Inga stora problem men när det finns synliga steg i gråskalan från början är det risk att de förstärks vid ytterligare bildbehandling, till exempel ifall du profilerar skärmen med mätutrustning eller börjar dra i grafikkortets reglage. För det finns ett litet behov av det senare.
Skärmen klipper något mot vitt vilket syns på gammamätningarna där kurvan dippar nedåt nära vitt. Detta beror alltså på att nyanserna nära vitt (digitalt #255) är för ljusa och digitalt #254 syns inte alls och med AMD-kort klipper det vid #253. Sänkt kontrastreglage i skärmen påverkar inte detta. Däremot kan grafikkortets brightness- och contrast-reglage användas för att korrigera klippta nivåer.
Exakt inställning variera mellan olika grafikkort, olika operativsystem och sannolikt olika exemplar av skärmarna. För testbilder kan du använda Black Level, respektive White Saturation på lagom.nl
Dessa ändringar kommer att minska det dynamiska omfånget, särskilt ökningen av Brightness i grafikkortet där du helt enkelt flyttar gränsnivån för svart högre. Fast då det finns en hel del kontrastomfång till att börja med är den åtgärden inte så förstörande för bildupplevelsen. Motsvarande ändringar på en TN- eller IPS-panel riskerar att trycka ned hela bilden i en grått dis.
Observera att ”Brightness”-reglaget i grafikkortens drivrutin är väldigt annorlunda mot ”Brightness” i själva skärmen. Skärmens Brightness-reglage påverkar den fysiska ljusstyrkan från lysdioderna i bakgrundsbelysningen. I drivrutinen påverkar reglaget gränsnivån för svart i bilden, likadant som ”Brightness”-reglaget på en TV eller en projektor alltså.
