Vi tar det från början
Låt oss börja med att konstatera att varken Microsoft eller Apple var först med grafiska gränssnitt med dokument, trattar och papperskorgar, utan att det då för tiden så innovativa Xerox PARC sedan länge haft en kommersiell maskin tillgänglig när de två förstnämnda började titta på saken.
Xerox Alto. Bild: Joho345, PD.
Den allra första grafiska arbetsstationen kallades Xerox Alto och tillverkades i ett antal tusen exemplar omkring år 1973, vilka hamnade hos MIT, Stanford med flera. Det var i och med Alto som begreppet WYSIWYG föddes (What You See Is What You Get). Alto och dess tillbehör skulle sedan smitta av sig hos både Apple och Sun. Listan på andra underliga grafiska maskiner, Lisp-maskiner med flera, som fötts ur Alto är snårig och lång.
Undertecknad arbetade många år med Xerox 6085 som kom 1985, en efterföljare till Xerox 8010 (kallad ”Star”), som i sin tur följde efter Alto. Vi kallade den för ”Big Ben” och inte gick det fort, inte, med huvudsakligen Xerox Mesa 8 MHz och 80186-processorer, men idén med grafiskt gränssnitt var lätt att förstå och 6085:ans 21-tumsskärm var unik då.
En annan fördel var att alla arbetsstationer satt ihop på ett Ethernet och kunde skriva ut mot en gemensam, nätverkskopplad laserskrivare (4045:an, som kvaddade jämt). Vi hade också en gemensam lagringsstation med löstagbara diskpackar, som man kanske kan kalla ”server” idag.
Xerox lade också grunden till sant internationell e-post i och med att man kunde skicka mail över Xerox internationella nätverk och i mailen kombinera grekiska, kyrilliska, kinesiska, japanska och arabiska tecken, från vänster till höger eller från höger till vänster, automatiskt. Detta föll senare i glömska.
Eftersom det var Xerox som började med WYSIWYG är det kanske inte så underligt att de fortsatte i textlayoutbranschen (se nedan).
Andra grafiska system
IBM OS/2 Presentation Manager. Bild: OS/2 Museum
IBMs OS/2 såg mer eller mindre ut som MS-DOS, skulle köras på IBM PS/2, men hade sann timesharing. Ovanpå det kunde man starta en grafisk arbetsyta kallad Presentation Manager som släpptes 1988, som liknade Windows en hel del. Men det största klagomålet som undertecknad minns, var bristen på drivrutiner till vanlig maskinvara. OS/2 tynade bort efter att IBM och Microsoft avbrutit allt samarbete år 1990 och Windows 3 blev en så stor succé. Den nya releasen OS/2 Warp från 1994 hjälpte inte särskilt på situationen.
Nextstep. Bild: http://www.futuretg.com
Apples ikoniske vd Steve Jobs hoppade av Apple under ett antal år, skapade företaget Next Computer och började bygga en egen maskin kallad Nextcube, med operativsystemet Nextstep. Den första releasen marknadsfördes i fackpressen med buller och bång omkring 1989, men hade dött ut runt år 1995.
Av platsskäl tvingas vi utelämna ett antal andra, icke-PC-system, som Atari TOS, X Window med flera. Givetvis kan linuxfolket känna sig eftersatta här. Det finns en mängd fria fönsterhanterare till Linux, som vi helt enkelt inte kan ha med i historien om Windows.
Digital Reserach GEM Desktop 1985
Företaget Digital Research, som började med operativsystemet CP/M för 8080-datorer, hade länge marknadsfört en egen version av MS-DOS kallad DR-DOS med förbättrade egenskaper och det var helt naturligt att man slog sig på grafiska operativsystem snart efter att Microsoft visat upp Windows. DRIs variant kallades GEM/1 (Graphics Environment Manager) och kördes som ett grafiskt gränssnitt till MS-DOS.
Undertecknad körde till exempel det mycket krävande layoutprogrammet Xerox Ventura Publisher under GEM en längre tid och märkte att GEM var både snabbt och pålitligt. När Microsoft och Apple sedan stämde DRI för look and feel-problem och manövrerade ut GEM och jag tvingades använda Windows, var det ett långt steg bakåt i tillförlitlighet och fart.
Skärmbilden visar Ventura Publisher 2.0 körande ovanpå GEM på en 21-tumsskärm. Ventura var tyvärr dömt till en för tidig död. Programmet missköttes gravt av Xerox, som sålde det till Corel, som skötte det lika illa och idag finns det inte längre. (Publikationen SCOOP.CHP som visas, var en ganska ful demofil som medföljde programpaketet, men den visar GEMs grafiska karaktäristik.)
MS-DOS finns ännu kvar i form av FreeDOS (www.freedos.org), som är en open source-version av MS-DOS 3.3 ungefär. Detta system brukar skickas med nya moderkort av tillverkaren och användas vid uppdateringsarbeten med mera, eftersom man inte får skicka med MS-DOS gratis. Där kan ibland GEM finnas med som grafiskt skal.
