Digitala färger – Adobe RGB och sRGB

Grafikkort och RGB

Ditt grafikkort i datorn arbetar normalt med RGB-signal, Röd, Grön och Blå som tre separata kanaler. Detta motsvarar tapparna i våra ögon som registrerar färg som rött, grönt och blått och för att göra en lång historia kort kan vi via ett grafikkort täcka in alla nyanser som ögat kan se. Åtminstone i teorin. Grafikkortet skapar en signal, men våra ögon uppfattar fysikaliskt ljus. Men vi börjar i änden med signaler:

Varje kanal arbetar med 8 bitar, alltså inom intervallet 0 till 255 där 0 är svart och 255 är full sprutt på den färgen. Vitt är som bekant inte en färg utan en blandning av alla färger. Grått är samma sak som vitt fast med en lägre intensitet. Alltså har vi enliten enkel tabell:

Med 256 nyanser för R, G och B får vi alltså en möjlighet att beskriva
256 × 256 × 256 nyanser = totalt 16 777 216 nyanser.

Andra signalformat, andra intervall och andra bitdjup existerar men det lämnar vi tills vidare för i alla normala sammanhang med en dator är det 8 bitars RGB det handlar om.

Här kommer då det stora kruxet. Grafikkortet kan endast ge nivån på signalen inom skalan 0 till 255 för en nivå av hur mycket ljus av röd, grön och blå som skärmen ska presentera. Grafikkortet kan inte tala om för skärmen att den vill en viss nyans baserat på något annat system eller fysikaliska mått. Grafikkortet kan inte säga åt skärmen att skicka ut rött ljus med en viss våglängd och viss amplitud utan när skärmen får en signal som säger ”Rött:255” så är det upp till skärmen att producera det fysikaliska ljus den kan.

Ett talesätt jag kommer att återkomma till är att du får det ljus du betalar för. En skärm kan endast återge de färger den är fysiskt kapabel till att återge. Skärmens färgrymd, dess gamut, avgör vilka våglängder och amplitud av fysikaliskt ljus som skickas ut. Grafikkortet kan endast verka inom skärmens fysikaliska begränsningar.