Nvidia GPU Boost 2

I samband med lanseringen av Geforce GTX 680 introducerade Nvidia den nya tekniken GPU Boost. Inte helt olikt processortillverkarna Intel och AMD:s turbofunktioner, handlar tekniken om att under rätt förhållanden på automatik överklocka grafikkortet för att erbjuda högre prestanda.

I fall där det finns marginaler över i kortets förinställda strömbudget kommer klockfrekvensen höjas över modellens basfrekvens till en förhöjd "Boost"-frekvens. Då olika speltitlar belastar grafikprocessorn olika hårt varierar det från fall till fall huruvida en högre klockfrekvens kan uppnås. I optimala fall landar klockfrekvensen en bit ovanför Boost-frekvensen, men om belastningen är för hög kan kortet i värsta fall ligga kvar på basfrekvensen.

Även om tanken bakom GPU Boost är god, finns brister med tekniken. Det handlar bland annat om konservativa strömbegränsningar samt att lägre temperaturer inte belönas med högre klockfrekvenser. Nvidia har dock inte legat på latsidan. Med Geforce GTX Titan passar företaget på att rulla ut GPU Boost 2.0 med en rad förbättringar.

En av de största nyheterna med GPU Boost 2.0 är att tekniken numera även använder sig av grafikprocessorns temperatur för att avgöra klockfrekvensen. Detta innebär att ett kort med lägre temperaturer än 80 °C kommer att kunna hålla genomgående högre klockfrekvenser vid samma belastningsgrad som ett varmare kort. I slutändan belönas därmed användare som kan hålla temperaturerna nere med exempelvis vattenkylning eller ett välventilerat chassi.

Ett klagomål som många hade på det ursprungliga GPU Boost var de konservativa spänningsinställningarna. Detta har Nvidia valt att åtgärda till den nya versionen som numera erbjuder ett överspänningsläge, vilket möjliggör ännu högre klockfrekvenser. Överspänningsläget aktiveras genom kommande versioner av tredjepartsmjukvarorna Afterburner, GPU Tweak eller PrecisionX. Vid aktivering meddelas användaren att den förhöjda spänningen kan förkorta livslängden på grafikkortet, men samtidigt att garantin fortfarande gäller.

Vidare kan användaren numera ställa in en måltemperatur som kortet ska arbeta efter. I grundutförande ligger denna på 80 °C och upp till den temperaturen kommer kortet att försöka hålla högsta möjliga spänning samt klockfrekvens. Den som önskar kan även höja denna gräns till exempelvis 90 °C eller sänka den till 70 °C. I slutändan handlar det om att ge användaren valmöjligheten att ställa in fläktkurvor och måltemperaturer för att hitta sin egna optimala ljud/prestandanivå.

Sist men inte minst har Nvidia byggt in en funktion de kallar "Display Overclocking". Här handlar det om att tvinga ens bildskärm att köra en högre uppdateringsfrekvens än vad den egentligen har stöd för, vilket i sin tur kan ge bättre flyt när Vsync är aktiverat. Givetvis varierar resultaten kraftigt mellan olika skärmmodeller och funktionen bör i dagsläget anses som experimentell.