Jag läste som sagt natur med musikinriktning. I praktiken bytte de ut mina valbara kurser mot specifika musikkurser och bytte ut några andra meningslösa kurser. Jag hade ungefär lika mycket nytta av 50 poäng musikteori och gehörslära som jag hade haft av datorkunskap A. Skillnaden var att musikteori var roligt. Jag valde inte musikinriktning för att bli musiker. Det fanns aldrig på kartan att jobba med musik utan det var och är en hobby. Nu är jag civilingenjör och har för säkerhets skull läst ytterligare 22,5 hp musik på universitetsnivå plus att jag väntar på besked om att få läsa 15 hp till. Detta helt utan att vilja bli något mer än hobbymusiker.
Så varför valde jag då musikinriktning istället för ett rent naturprogram? För att det var roligt. Jag hade helt galet kul i gymnasiet. Men det ska visst inte vara roligt att gå till skolan. Ska man sen se det lite praktiskt så lärde jag mig mycket om gruppdynamik och hur man arbetar i projekt, både stora och små. Det hade jag inte fått i samma utsträckning på en ren naturutbildning. Jag blev också av med min scenskräck vilket betyder att jag numera inte har några problem med att stå och prata inför folk. Även om jag känner mig mer bekväm om jag får ett instrument att gömma mig bakom. På ett personligt plan var det väldigt nyttigt för mig av många anledningar.
