Samsung kan passera Intel som världens största kretstillverkare

@adzer: Samsungland ... Vänta nu ja juste Sydkorea hette det ju xD

Typ så,

Sydkorea spenderar mest RnD sett till BNP och tror ytterst lite går till genus- & rasismforskning

Skickades från m.sweclockers.com

Tja, på ena extrema sidan har vi Bhutan och på andra har vi Japan och Sydkorea.

Vi kanske inte behöver välja ifall vi ska följa den ena eller den andra. Så länge varje person är fri att staka ut sin egen väg så kommer den nog bli lycklig.

Min fråga är... varför måste det vara extremt ena hållet, eller andra?

Vi är helt klart extrema vägen på att värna alla, även de som inte förtjänar det, och de som missbrukar det. I asien är du mer eller mindre mer utsatt på alla sätt, och naturligtvis vill jag inte se oss gå så långt ner, men vi kan inte heller hålla den riktning vi gör. Det måste finnas något mellan dessa två extrema nivåer, där vi kanske inte leder marknaden, men samtidigt inte kör landet i bankrutt heller.

Problemet är att du ser det som "livet är mer än jobb"... men du förväntar dig att kunna göra något annat än att jobba? Hur hade du tänkt "leva" om ingen gör något jobb. Eller menar du att alla andra ska jobba, så du kan leva? Livet sedan grottan vi bodde i har alltid varit jobb. Du jagade mat, annars svalt du. Du fick jobba för att få kläder på kroppen. Jobb måste löna sig... alltid.

Det är mer modern människa som ärligt blivit lat, fet och girig på ett sätt som missbrukar de som faktiskt jobbar. Idag har vi förenklat jobben vi gör väldigt mycket, så mängden jobb vi gör idag vs då, är extremt mycket mindre. Tror du grottmänniskan hade 5 veckors betald semester på fritidsort? Inte så många generationer sedan som vi jobbade 7 dagar i veckan. Men ändå säger du att du inte är nöjd... trots att vi generation efter generation får mer och mer "hjälp av tekniken", och jobbar mindre.

När tvättade du din kläder manuellt senast? Eller fick sy dina egna kläder? Har du ens lagar ett klädesplagg själv senaste 10 åren, eller köper du bara något nytt istället? Detta är lite problemet jag syftar på, vi får mer och mer, och ändå blir aldrig nöjda.

Jag säger att du istället måste göra det så att de som faktiskt jobbar, är de som får möjligheten "att leva livet". För varför ska de lata leva livet, medan de som sliter inte ska?

Det måste finnas en fördel att jobba mer, som i sin tur ger motsving att man kan leva mer. Blir en naturlig balans mellan de två, istället för två extrema håll där man antingen är rik och lever gott, eller arbetslös och lever "gott" (vet att det inte är lyx, men sett till relativ mängd jobb är det så).

En sak jag noterat på vissa personer man ser som startat eget. De spenderar och offrar kanske 10-20 år av sitt liv för att jobba bokstavligt talat häcken av sig. Vi pratar 12-16h/6-7 dagar i veckan. Men resultatet är att om de gör det rätt, kan de mer eller mindre sluta jobba när de är 40 och leva på det.

På samma sätt finns de personer som bara vill jobba lite varje dag, max 5 dagar/veckan och då får leva lite enklare, då de inte jobbar lika mycket, eller på ett jobb där det krävs mer kunskap av dem.

Nä, sluta med dessa ursäkter om att de har det sämre. För att gå flera år Civ. Ingenjör utbildning, sen spendera 5 år med att flippa burgare för det lönar sig inte att vara mer utbildad är bara fel. Det måste löna sig att vara utbildad och jobba... annars dör vi, sakta men säkert.

Samsungland är kanske rätt benämning eftersom Samsung verkligen försöker styra allt, tex genom att muta presidenten, de verkar dessutom ha lite internt käbbel på firman

Lee Jae-Yong, vice styrelseordförande i Samsung Electronics och son till koncernens ordförande Lee Kun-Hee, misstänks för inblandning i skandalen där Sydkoreas president Park Geun-Hye och hennes vän Choi Soon-Sil står i centrum. Korruptionshärvan har lett till att presidenten har stängts av från sitt ämbete.

Åklagaren har dessutom breddat anklagelserna till att också gälla hur själva överlämnandet av ledarskap i Samsung har gått till.
https://www.nyteknik.se/samhalle/samsungchef-bakom-las-och-bo...

Det är klart det i någon mån ska vara enklare att leva idag än förr. För vad är alla tidigare ansträngningar för annars?

Jag har ingen lust att gå in på en djupare diskussion om arbetets ära utan nöjer mig med att ta ditt svar som ett ja på min fråga. Men kolla gärna in situationen i valfritt sydamerikanskt land.

PS. Jag både syr och tvättar kläder "manuellt" någon gång i månaden.

Civilingenjörer var kanske inte den bästa, nej, men även de ser man demonstrera då och då, och jag vet en hel del av dem som jobbar på snabbmatsrestauranger, när de borde ha 10x bättre jobb. Fullt utbildade och allt, så även de påverkas.

Hela sjukhus delen är dock kaos. Man kräver 20+ för att komma in på en utbildning, de skriker efter läkare och ingen vill betala... Är på något sätt omvänd konkurrens där det bara gäller att komma in och utbilda dig som är det svåra, sen får du dock skitlön efter om du inte flyr till Norge eller liknande.

Och sjuksköterskor är komplext. Vissa är verkligen inte värda 5 öre... helt ärligt. Men sen finns det de som verkligen är duktiga och både jobbar hårt, övertid och allt, och får skit betalt. Dessa flyr till bättre betalda jobb (självklart) och vi lämnas kvar med okunnig personal och underbemanning.... är du sjuk, stanna hemma. Är du dödssjuk, vänta lite och var säker på det innan du ger dig in till ett sjukhus. Är du död så kommer de troligen göra fel ändå, men då slipper du iaf bry dig.

Problemet är att varje politiker (eller person rent allmänt) som försöker dra ur dessa problemen vid roten, förlorar för folk inser inte att man måste knäcka ägg för att få en omelett. Något du se på bara kommentaren ovan, där man tror att man ska till Sydafrika om man ändrar något. De lever så gott och vill inte ens få något sämre för att rädda landets ekonomi och belöna de som gör rätt för dig.

Folk måste acceptera att betala mer för att få mer kvalité, och troligen ändra vad det kostar att just besöka ett sjukhus när du inte behöver det så akut. Precis som man måste justera lönen för de som jobbar på kritiska saker till en nivå som är rimlig för den kompetens man behöver för det. Det går inte annars, då vi kommer köra landets ekonomi i graven, vilket man redan ser ske med tillverkning och jobb på otroligt många fronter.