Temperatur, ljudnivå och effektmätning

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning – tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

IMG_6724.jpg

Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.

För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 35 dBA och temperaturen på 22 °C.

Ett av de största problemen med Nvidias referensvariant av Geforce GTX 1080 Ti var faktumet att kylaren inte klarade av att hålla grafikprocessorn under sitt temperaturmål, vilket i slutändan resulterade i sjunkande klockfrekvenser. Vi kan dock glatt meddela att samtliga tre eftermarknadsvarianter utan problem klarar av att hålla temperaturerna avsevärt lägre.

Asus Strix-kort briljerar här med kyliga 66 °C under belastning, medan MSI:s variant inte landar långt efter med endast 68 °C vid spelande. Aorus halkar här efter något med sin Windforce-kylare ställt mot de andra korten, även om det är fullt godkända 71 °C som presenteras under hård belastning.

Nvidias referenskylare hos Geforce GTX 1080 Ti var inget mirakel när det kom till ljudnivåer, och här gör verkligen de tre partnertillverkarna ett avsevärt bättre jobb. Både Asus och MSI landar här på klart respektabla 40 dBA under belastning, vilket får ses som en bedrift sett till hur mycket värme den här typen av kort faktiskt utvecklar.

Aorus-modellen lägger sig återigen något sämre till, men presterar ändå fullt godkänt rent ljudmässigt med 41,5 dBA under belastning. Samtliga kort har en semipassiv fläktkurva, vilket innebär att fläkten står helt stilla vid vila.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Trots högst fabriksöverklockning ur kartong märkte vi hur Aorus-kortet tappade en del mark prestandamässigt när grafikbelastningen var riktigt hög. Förklaringen till detta är en snålt tilltagen strömbudget ur kartong, där modellen slår i denna omgående med dalande klockfrekvenser som resultat. Problemet kan stävjas genom att manuellt dra upp strömbudgeten i lämplig mjukvara, vilket ger en stabil maximal klockfrekvens på 1 961 MHz.

Asus Strix-kort har en förhållandevis hög strömbudget direkt ur kartong, vilket tillåter kortet att bibehålla en maximal turbofrekvens under merparten av tiden, med undantag för någon enstaka dalning. Ett helt uppskruvad strömbudget resulterar i en spikrak klockkurva på 1 924 MHz under belastning.

MSI:s Gaming X-kort levereras med en mycket generös strömbudget direkt ur kartong, vilket låter kortet ligga på stabila 1 924 MHz under hård belastning utan extra handpåläggning via mjukvara.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

IMG_6375.jpg

SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

Belastning

Total uteffekt

Aktiv uteffekt

Verkningsgrad

1 %

12 W

24 W

50 %

2 %

24 W

36 W

67 %

3 %

35 W

50 W

70 %

5 %

60 W

76 W

79 %

10 %

120 W

138 W

87 %

15 %

179 W

203 W

88 %

20 %

238 W

265 W

90 %

25 %

298 W

330 W

90 %

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

Effektmässigt landar de fabriksöverklockade korten inte helt oväntat en liten bit ovanför Nvidias referensvariant av Geforce GTX 1080 Ti. För MSI och Asus rör det sig om i snitt 20 W högre förbrukning under belastning medan siffran landar på 15 W för Aorus-kortet.