Strax innan årsskiftet konstaterade EU-domstolen att Sverige bryter mot unionens lagar om datalagring. Det här väckte oro hos polisväsendet och inrikesminister Anders Ygeman, som då ansåg att domen riskerar få allvarliga konsekvenser för svensk brottsbekämpning.
Bakgrunden till domen är att EU-domstolen år 2014 underkände EU:s datalagringsdirektiv, varpå Tele2 Sverige meddelade att bolaget avsåg upphöra lagra uppgifter om sina kunder. Post- och telestyrelsen (PTS) ålade då Tele2 att fortsätta, någonting Tele2 överklagade till Förvaltningsrätten som gav ett avslag.
Tele2 tog det hela vidare till Kammarrätten i Stockholm, som bifaller överklagan och därmed upphäver Post- och telestyrelsens beslut. Till grund för detta hänvisar Kammarrätten till EU-domstolen, som anser att de svenska bestämmelserna är för generella, omfattar samtlig elektronisk kommunikationsmedel och alla abonnenter, utan några begränsningar.
Sammantaget gör uppgifterna det möjligt att dra mycket precisa slutsatser om abonnenters privatliv, något EU-domstolen inte anser hör hemma i en demokrati. Lagar och bestämmelser om datalagring i brottsbekämpande syfte ska grunda sig i objektiva omständigheter och abonnenten ska åtminstone ha en indirekt koppling till grov brottslighet.
Kammarrättens beslut går inte att överklaga. Det här innebär dock inte slutet för svensk datalagring, då regeringen tillsatt en snabbutredning för att få till en ny lag i brottsbekämpande syfte. Utredningen ska vara färdig den 8 oktober 2017.
