SweClockers testpiloter är recensioner av och för medlemmarna i forumet. Erfarna datorentusiaster får tillfälle att på egen hand testa de senaste produkterna i datorvärlden. Läs mer.

Dags för min andra tangentbordsrecension. Denna gång är det ett Andersson Mission SSG3.5 som står i testbänken. Detta är ett tangentbord med Netonnets eget varumärke Andersson, som jag förstått det så är detta ett budgetmärke och det ska bli spännande att se hur pass stor skillnad det är mellan budgetalternativet och "premium"-alternativet.

Tangentbordet är fullstort, har en metallkonstruktion och är bestyckat med röda RGB Kailh-switchar.

Specifikationer: Andersson Mission SG GGK 3.5 RGB

Egenskap

Värde

Layout

104/105 Full size

Färg

Silver / Mörkgrå

Material

Plast och metall

Brytare

Kailh Red

RGB-belysning

Ja, programmerbar

Anslutning

2x USB

Dimensioner

460x 200 x 20 mm

Vikt

1,2 kg

Kabellängd

1,5 meter

Pris

1 090 kronor

Tangentbordet

Mitt första intryck av tangentbordet är tyngden i det och hur stabilt det känns i handen när man håller i det. Jag hade i ärlighetens namn räknat med att det skulle vara väldigt plastigt i och med märket som sitter på tangentbordet. Tangentbordet kommer i en metall/plastkonstruktion likt de flesta (om inte alla?) tangentbord från Corsair. Man har alltså integrerat plattan som brytarna sitter i med resten av överdelen på tangentbordet.

Detta gör dels att tangentbordet ser ut och känns mindre plastigt, men även att det inte finns några "väggar" på sidorna om tangenterna. Detta är endast estetiska skillnader och om man gillar det eller inte är upp till var och en. Jag personligen gillar inte den sortens design på tangentbord, men jag är å andra sidan ganska "old school" av mig.

En sak som jag märkt efter att ha använt tangentbordet ett tag är att det "pingar" när man trycker ned tangenter hårt. Det kommer alltså ett sorts pingljud ifrån tangentbordet när man tryckt ned en tangent, detta är något som jag personligen inte direkt stör mig på då det låter mindre än när man bottnar tangenterna, men det är värt att notera.

Kabeln sitter fast i tangentbordet och är av typen USB.

Brytarna

Just nu finns Mission SSG 3.5 endast med röda Kailh-brytare. Dessa brytare ska vara likadana som röda Cherry MX, och likheten är slående, de till och med ser likadana ut fysiskt. Brytarna är linjära, precis som röda Cherry MX.

Det specificerade motståndet på fjädern ska vara samma som på röda Cherry MX. Jag tycker dock att de känns mer som motståndet är mellan röda och svarta Cherry MX, detta är dock ingenting jag kan garantera då jag inte har några verktyg att mäta motståndet i fjädrarna med. Men med det sagt så är det en positiv överraskning då jag tycker att röda Cherry MX kan vara lite lätta ibland, och svarta är för tunga för min del.

Dessa brytare känns robusta och är faktiskt väldigt tysta i jämförelse med tangentbordet jag har med röda Cherry MX brytare (Filco). Ja, vad ska man säga.. Jag gillar faktiskt Kailhs röda bättre än Cherrys dito. Sedan om de håller lika länge eller om det är konstruktionen på själva tangentbordet som ändrat karaktären till det bättre låter jag vara osagt. Men på just detta tangentbord tycker jag att brytarna är riktigt sköna att både skriva och spela med.

Värt att notera är att Cherry MX-brytare är guldpläterade medan dessa brytare inte är det, utöver detta kan jag inte se någon skillnad på själva konstruktionen av brytarna. Om detta gör att brytaren håller kortare tid än Cherry MX dito låter jag vara osagt.

Den som vill veta mer om brytare och dess olika karaktärer kan alltid läsa min forumtråd Mekaniska tangentbord - Guide

Kailh till vänster, Cherry MX till höger.

Cherry MX uppe, Kailh nere.

Kailh vänster, Cherry MX höger. Här ser man att Cherry är guldpläterat.

Tangenterna

Med tanke på att jag ser detta som ett budget tangentbord så hade jag räknat med att tangenterna inte kommer vara så kallade double-shots. Och det stämde mycket väl, tangenterna är svartmålad genomskinlig plast, med bokstäver och siffror utskurna med laser. Detta gör att tangenterna dels blir blanka i sin struktur och dels att bokstäver och siffror slits ut med tiden. Men då det är mer eller mindre standard att ha sådana tangenter och det enbart är premium tangentbord som kommit med double-shots på sistone så är det väl egentligen ingen nackdel, utan mer ett konstaterande.

Stabilisatorerna

Stabilisatorerna som sitter på de större tangenterna för att de inte ska vika sig när man trycker ute mot kanterna på tangenterna är av typen "Costar". Vilket betyder att det inte är någon större skillnad i karaktär på de större tangenterna jämfört med de som inte har stabilisatorer. Nackdelen med dessa stabilisatorer är egentligen enbart att det kan vara jobbigt att få av och på tangenterna som de sitter på. Men detta är ju ingenting man gör ofta så denna typ av stabilisator är att föredra om man inte tänkt byta tangenter stup i kvarten.

"Kryssen" som håller fast tangenten sitter alltså löst med dessa stabilisatorer.

Framsidan

Utöver tangenterna och dess RGB-belysning, som jag kommer gå igenom lite senare i artikeln, består tangentbordets ovansida av en metallplatta som dels håller brytarna på plats och dels agerar överdel på hela tangentbordet. Detta gör, som jag nämnde i inledningen, att det mesta man ser på överdelen av tangentbordet är i metall, vilket enligt mig höjer kvalitetskänslan på tangentbordet. Man får även med ett handledsstöd som sitter fast med hjälp av magneter. Detta fungerar faktiskt över förväntan och det är lätt att ta av och sätta på handledsstödet.

Det sitter även en USB hona där man kan koppla in valfritt USB tillbehör, tex en mus!

Baksidan

Här finns det inte mycket att orda om. Det är en baksida på ett tangentbord. Inga DIP-switchar eller liknande, bara ett gäng gummifötter som håller tangentbordet på plats.

Funktionalitet

Nu kommer vi till sektionen där vi ser hur mycket smaskigheter tillverkaren tryckt in i tangentbordet. Paradnumret för detta tangentbord är ju såklart RGB-belysningen. Dioderna lyser klart och tydligt, ljuset läcker även en del på plattan då den är ljus. Men då det verkar vara en sorts ljusramp i plats upp mot själva tangenten så verkar inte ljuset sprida sig över till tangenten bredvid, man slipper således ljusläckage mellan tangenter om man har olika färger inställda mellan dem, vilket är bra!

Ljusrampen

Ljusläckage.

Man kan även spara 5st ljusprofiler på tangentbordets inbyggda minne. Dessa kommer man åt via tangentkombinationen FN+F1-F2-F3-F4-F5. Utöver dessa kombinationer kan man ställa in dioderna att gå i vågor, flimra, blinka och allt möjligt. Jag ser inte nyttan med detta då det bara är störande, men det är väl kul att visa grabbarna när de kommer förbi.. eller något. Hur man kommer åt alla dessa lägen står klart och tydligt i manualen, så det är ingenting jag kommer gå igenom.

Media-genvägar kommer man åt genom att trycka på FN+1-2-3-4-5-6. Genvägarna är mer eller mindre standard idag.

Här syns media samt profiltangenterna.

Mjukvaran

I mjukvaran kan man ställa om ljuset på RGB dioderna. Man kan mappa varje enskild diod med en egen färg, precis som det ska vara med ett RGB tangentbord med andra ord. Det jag störde mig lite på med programmet för att ställa in dioderna var att man måste välja varje enskild tangent och sätta färgen man vill ha manuellt. Man kan alltså inte välja en färg och bara klicka dit den på de tangenter man vill ha just den färgen. Detta gör att det tar ganska lång tid att ändra färg på samtliga tangenter, vilket kan bli lite irriterande om man vill testa flera olika färgkombinationer.

Man kan även ställa in Report rate mellan 125–1 000 Hz. Detta är ingenting i alla fall jag märker skillnad på med ett tangentbord. Report rate är alltså hur många gånger i sekunden tangenterna registrerar.

Respons time är även något man kan ställa in, vad detta är för skillnad mot Report rate vet jag inte, men i praktiken blir det samma sak. 1 000 Hz Report rate är samma sak som 1ms Respons time, precis som 125 Hz Report rate är samma sak som 8ms Response time. Och då åtminstone Cherry MX har en debounce time på minst 5 ms så är allt under 200 Hz onödigt och ingenting annat än en försäljningsgimmick. Jag klandrar dock inte Andersson för detta då nästan alla mekaniska tangentbordstillverkare skryter med detta idag.

Sedan kan man stänga av Windows-tangenten. Samt aktivera Game mode, som ska toggla över DEL/HOME/INS/PGUP/DOWN till macron man skapat och mappat i mjukvaran.

Macron är inga problem att spela in med mjukvaran. Man skapar ett nytt macro, sedan spelar man in tangentkombinationen man vill att macrot ska göra. När man gjort detta är det bara att spara macrot och välja tangent som det ska aktiveras med.

Färgval på dioderna.

Macroinspelningen.

Insidan

Insidan var inte så mycket att orda om egentligen. Det börjar kännas lite som att det är onödigt att syna insidan på tangentbord nuförtiden då alla tangentbord jag plockat isär på sistone har haft bra/OK lödningar. Detta tangentbord är inget undantag, allt ser ut att vara i sin ordning.

Här syns alla skruvhål. Värt att notera är att ett sitter bakom klistermärket för "num/caps/scroll-lock" dioderna

Närbild på lödningarna.

Slutsats

Ja, vad ska man säga. Jag hade räknat med att få hem en billig "Kina-kopia" till tangentbord och fick hem en ganska rejäl pjäs. Det är billigare brytare i tangentbordet, tangenterna är inte double-shots, men du får ett tangentbord som känns premium och har RGB-belysning till ett pris som är lägre än de andra RGB-tangentborden. Med tanke på att tangentbordet ska vara budget så tycker jag det ligger lite väl nära andra tangentbord med Cherry MX-brytare, men missförstå inte, det verkar vara ett prisvärt tangentbord ändå om man är ute efter fullstort RGB-tangentbord.

Tangentbordet känns bra att skriva och spela på, det jag reagerat extra på är att tangentbordet är betydligt tystare än de andra tangentbord jag testat med röda Cherry MX-brytare.
Mjukvaran fungerar som den ska och dioderna lyser som de ska. Det är helt enkelt ett stabilt tangentbord för pengarna. Hur det håller i längden kan jag inte säga något om då jag endast testat det under testperioden, men det känns i alla fall premium och lödningarna ser helt OK ut.

Kort och gott, detta är ett välbyggt tangentbord utan överraskningar med Kailh-brytare.

Fördelar

  • Premiumkänsla

  • RGB-Belysning utan ljusläckage

  • Handledsstödet

  • Brytarna är tystare än motsvarande Cherry MX

Nackdelar

  • Tangenterna är inte double shot

  • Tangentbordet "pingar" när man bottnar tangenter

Pris vid publisering: 1 090 kronor inklusive moms.