Intervju
I början av året presenterade AMD embryot till en teknik för dynamiska uppdateringsfrekvenser, mycket likt vad Nvidia åstadkommer med G-Sync. Planen är att tillintetgöra Nvidias försprång genom att arbeta med standardiseringsorganet VESA, som nyligen upptog nyckelfunktionen Adaptive-Sync i specifikationen till gränssnittet Displayport.
AMD:s alternativ ska därmed kunna användas utan licensavgifter eller andra rättsliga hinder. Exakt vad Freesync innebär är dock långt ifrån glasklart och AMD har hittills inte avslöjat särskilt mycket om tekniken. Det är dags att låta teknikkommunikatören Robert Hallock förklara framtidsutsikterna.
Är det rätt att se AMD Freesync som ett direkt svar på Nvidia G-Sync?
– Project Freesync föregår G-Sync med god marginal eftersom utvecklingen inleddes med Radeon R9 och R7, som innehåller Freesync-kompatibel bildskärmsstyrning. Målet med båda teknikerna är att ge snarlika fördelar för användaren, men Project Freesync gör detta med öppna industristandarder och utan licensavgifter eller andra avtal. Historien mer eller mindre bevisar att denna strategi ger tekniken större spridning och lägre kostnader. Vi tror att det är rätt väg framåt.
Nyligen tillkännagav standardiseringsorganet VESA att variabel bildfrekvens blir en del av Displayport-standarden i form av Adaptive-Sync. Vad är skillnaden mellan Adaptive-Sync och Freesync?
– VESA Displayport Adaptive-Sync (AS) är en ny del av specifikationen till Displayport 1.2a, som gör det möjligt för grafikkortet att ta kontroll över uppdateringsfrekvensen. Det verkar råda en del förvirring om detta och därför vill jag understryka att AS inte är Freesync. I praktiken är AS ett ramverk som en bildkälla, till exempel ett grafikkort, ska kunna använda för att åstadkomma dynamisk uppdateringsfrekvens.
Kan du beskriva den grundläggande funktionaliteten i Freesync, det vill säga vad tekniken gör och vad fördelarna är?
– Det grundläggande är dynamisk uppdateringsfrekvens, som gör det möjligt för grafikkortet att låta skärmens uppdateringsfrekvens gå i takt med bildfrekvensen från ett Radeon. Tack vare detta går det att inaktivera v-sync och uppleva hela spektrumet av bildfrekvenser utan att behöva stanna vid en kvot av bildskärmens uppdateringsfrekvens. Project Freesync eliminerar helt enkelt stora hopp i bildfrekvens och ger en märkbart mer följsam upplevelse.
Eftersom tekniken undanröjer behovet av v-sync kan gamers, som är särskilt känsliga för inmatningsfördröjningar, exempelvis mellan musens rörelser och markörens, uppleva en distinkt snabbare respons. Att inaktivera v-sync introducerar vanligtvis irriterande horisontell "tearing", men Project Freesync eliminerar i regel detta. Det ger det bästa av alla världar; följsamhet, bildkvalitet och respons.
Det sägs att ni använder trippelbuffering, vilket ger högre fördröjningar. Hur hänger detta ihop?
– Jag tror det är en missuppfattning som kan härledas till att det går att tvinga användning av trippelbuffering i drivrutinernas kontrollpanel. En gång för alla; Project Freesync kräver ingen omfattande buffert eftersom behovet av sådana tekniker i praktiken försvinner när skärmens uppdateringsfrekvens kan gå i takt med grafikkortets bildfrekvens. Inom ramen för kompatibla bildskärmars förmåga ger Project Freesync ett absolut minimum av inmatningsfördröjning med enkel- eller dubbelbuffering.
I jämförelse med Nvidia G-Sync; vad är fördelarna och nackdelarna med Freesync?
– Det finns tre nyckelfaktorer som talar för Project Freesync. Det finns inga licensavgifter och det behövs inte heller några dyra eller proprietära kontrollmoduler. Dessutom genererar inte tekniken någon overhead i kommunikationen med bildskärmen, vilket är särskilt viktigt ur ett prestandaperspektiv.
Project Freesync behöver inte fråga eller vänta på skärmen för att avgöra när det är lämpligt att skicka nästa bildruta. Istället används protokollet Adaptive-Sync för att på förhand avgöra vilka minimala och maximala uppdateringsfrekvenser som finns tillgängliga. Det betyder att bildöverföringen aldrig förhindras eller fördröjs av tidsödande handskakningsmekanismer.
Hur ser det ut med kompatibiliteten?
– Project Freesync utnyttjar protokollet Displayport Adaptive-Sync för dynamiska uppdateringsfrekvenser i video, spel och strömsparfunktioner. Alla grafikkort i Radeon HD 7000, HD 8000, R7- och R9-serierna kan använda Freesync för videouppspelning och för att sänka energiförbrukningen. Radeon R9 295X2, 290X, 290, R7 260X och R7 260 innehåller dessutom ny bildskärmsstyrning för dynamiska uppdateringsfrekvenser i spel.
När det kommer till AMD APU innehåller processorerna med kodnamnen Kaveri, Kabini, Temash, Beema och Mullins alla nödvändiga komponenter för dynamiska uppdateringsfrekvenser i video, spel och strömsparfunktioner. Alla produkter måste vara anslutna till en skärm som fungerar med Displayport Adaptive-Sync.
Av ett eller annat skäl kan vissa spel vägra att fungera med dynamiska uppdateringsfrekvenser och därför gör vi det möjligt att slå på och stänga av Project Freesync i drivrutinerna. Inledningsvis kommer vi att stödja Windows 7 och Windows 8.1.
Samarbetar ni med några bildskärmstillverkare för att se till att modeller med Adaptive-Sync dyker upp på marknaden?
– Vi har flera samarbetspartners i Project Freesync, men det skulle inte vara rätt om jag föregår dessa och avslöjar vilka det är. Men var så säkra, vid en lämplig tidpunkt kommer alla att få reda på detta.
När kan vi få prova på Freesync och när kommer tekniken att finnas tillgänglig för allmänheten?
– Vi räknar med att bildskärmar för Project Freesync kommer att dyka upp i handeln inom 6–12 månader. Prototyper för mässor och pressvisningar ska vara redo om 4–10 månader.
Tack för pratstunden och lycka till med Project Freesync!
– Tack själv! Hoppas att svaren duger.
