Detta är sRGB

På 90-talet blev det tydligt att det behövs en färgstandard för elektronisk återgivning, särskilt med webbens framgångar, men också i andra sammanhang i takt med att mer och mer bildhantering digitaliserades och färgskrivare och digitalkameror blev tillgängliga. Det finns faktiskt en hel del drivkraft bakom som rör kontor och utskrifter, till exempel önskemål att företagens logotyper återges med rätt färg på färgskrivare och på webben.

adobe_srgb_sRGB_rec709.jpg

Då sattes sRGB-standarden efter vad som redan fanns. FN-organet ITU, International Telecommunication Union, vilket reglerar i stort sett alla standarder för elektronisk kommunikation, hade 1990 spikat HDTV-standarden under beteckningen ITU-R Recommendation BT.709, eller i kort form Rec.709. Denna standard baseras på bildegenskaperna hos dåtidens bildrörsskärmar och är i grunden snarlik den betydligt äldre PAL-standarden för färg-TV. sRGB bygger vidare på detta:

  • Vitpunkt: Illuminant D65

  • Referensvitt: 80 cd/m2

  • Referenssvart: ej specificerat

  • Kontrastförhållande: ej specificerat

  • Gamma: ~2,2

  • Referensvitt utgörs av 21,26% Rött, 71,53% Grönt och 7,21% Blått ljus

  • Omgivningsljus för produktion: 64 lux vid skärmen. Omgivningsljuset ska följa Illuminant D50 enligt spec, alltså ett något varmare och gulare ljus än skärmen.

  • Omgivningsljus för reproduktion: Illuminant D50 och 200 lux

Enkelt uttryckt och pudelns kärna: En bildskärm som följer sRGB kommer att återge rätt färger för vad som idag är all normal form av elektronisk kommunikation. Du får mer eller mindre rätt färger för film, TV, internet och så vidare. sRGB är vad som förutsätts om inget annat specificeras. sRGB är ”default” för färger om man så vill.

En bildskärm som inte följer sRGB kommer i takt med dess avvikelser att återge färgerna allt mer fel och det är här det blir viktigt att särskilja från andra standarder som Adobe RGB.

Ljus och omgivning i praktiken

Referensvitt på 80 cd/m2 är med dagens skärmar en väldigt svag ljusstyrka men baserad på en typisk bildrörsmonitor från 90-talet. Idag klarar de flesta LCD-baserade skärmar ljusstyrkor på 250 till 350 cd/m2 och 80 cd/m2 är vad du brukar få med skärmens belysningreglage 10 till 20 procent från bottenläget. Många stationära skärmar kan inte gå lägre än 40 till 50 cd/m2 med reglaget i botten.

Samtidigt behöver man anpassa skärmens belysning efter rummet och eftersom vi idag tar emot elektronisk kommunikation på allt från telefoner till läsplattor, stora TV-apparater och projektordukar i allt från dagsljus utomhus till de mörkaste hemmabiogrottorna blir det hela en aningens flytande och något komplext i fråga om hur ljusstark skärmen ska vara och vilken gamma som bäst representerar bilden i den omgivningen.

Detta är viktigast när du producerar bilder. Du kan inte sitta ena stunden i ett mörkt rum och producera bilder för att i nästa stund sitta utomhus i solsken. Bilderna du producerar kommer att se olika ut. Men vad du ska göra både för dig som producerar och för dig som reproducerar som vanlig användare, är att arbeta i en konsekvent miljö som ligger så nära specifikationen som möjligt. Med andra ord ska du inte ta några beslut om färgers korrekthet ifall du sitter med din skärm i helt fel miljö.

Skillnader mellan sRGB och Rec.709

sRGB sattes utifrån förutsättningarna för datorer fram till 90-talets mitt. Rec.709 sattes några år tidigare utifrån förutsättningarna för HDTV-sändningar och då främst hur kamerorna ska fungera. Därför finns det ett par skillnader mellan de två som du kan komma att stöta på:

  • Rec.709 och digital video arbetar inom området digital_16 till digital_235 för svart respektive vitt samt inom. sRGB arbetar inom digital_0 till digital_255. Detta kan ge problem när man blandar dator- och videobaserade system.

  • Gamma hos Rec.709 är inte helt konsekvent specificerat och hos sRGB går potensfunktionen från 1,0 i botten (nära svart) till 2,3 i toppen (nära vitt) med ett genomsnitt på 2,2. Effekten är att bilden med sRGB ska ljusa upp i mörka nyanser med syfte att du som betraktare på ett typiskt ljust kontorsrum tydligare ska kunna urskilja mörka nyanser. I praktiken är detta heller inte helt konsekvent och gamma är ett tämligen komplext ämne, särskilt när man blandar in hur omgivningsljuset påverkar vår syn.